Wintzingerode

Wintzingerode, Ferdinand von, friherre, tysk-rysk general, född 1770, kämpade i Hessen-Kassels och Österrikes tjenst 1790--97 mot fransmännen och gick efter freden i Campo-Formio (1797) i rysk tjenst, men deltog med ryskt tillstånd såsom frivillig i österrikiska armén i 1800 års fälttåg. Han följde kejsar Alexander I under 1805 års fälttåg och österrikarna 1809, hvarunder han vid Aspern fick sin ena fot krossad af en karteschkula och på slagfältet utnämndes till fältmarskalklöjtnant. Fången vid Moskva 1812, var W. nära att såsom westfalisk undersåte blifva skjuten af Napoleon, men befriades ur fångenskapen af Tjernisjev och fick befälet öfver 2:dra ryska kåren, med hvilken han besegrade 7:de franska kåren vid Kalisz (d. 13 Febr. 1813). Vid Gross-Görschen (d. 2 Maj s. å.) förde W. den förbundna arméns venstra flygel och stötte under stilleståndet med sin kår till tyska nordarmén under kronprinsen Karl Johan, hvilken han följde till fälttågets slut för att derefter genom Holland inbryta i Frankrike. Genom intagandet af Soissons 1814 och genom sitt deltagande i slagen vid Craonne och Laon s. å. inlade W. stora förtjenster, hvilka icke förringades genom hans motgång vid S:t Dizier d. 26 Mars s. å. W., som efter slaget vid Leipzig utnämnts till general af kavalleriet, afled i Wiesbaden 1818. C. O. N.