Zeisig, Johann Eleazar (kallad Schönau eller Schenau), tysk målare, f. i Lausitz 1740, d. i Dresden 1806, rymde från sin fader, en fattig linneväfvare, till Dresden, der han om dagarna födde sig såsom skrifvare hos en advokat och om natten öfvade sig i teckning, tills han lyckades blifva elev vid akademien. Han förvärfvade sig der den från Paris inkallade hofmålaren Louis Silvestres ynnest, så att han af denne togs med till Paris 1756, då Silvestre dit återvände. Der fick han skydd af dauphine, född prinsessa af Sachsen, och började utbilda sig efter Greuze och Netscher. Men 1770 kallades han tillbaka till Dresden samt blef 1772 direktör för teckningsskolan vid porslinsfabriken i Meissen, 1774 professor och 1777 direktör vid sidan af Giov. Battista Casanova vid akademien i Dresden. Hans hufvudarbeten äro Korsfästelsen (1790, i Dresdens Kreuzkirche) och en allegori öfver kurfurstinnans tillfrisknande (1772). För öfrigt kände han sig mest dragen till dåtidens franska genrebilder och porträtt. I Schwerins och Weimars museer finnas bilder af hans hand.
Nordisk familjebok · första upplagan
Zeisig
Ämne: Personer knutna till Dresden · Målare och konstnärer (biografier)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 193 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗