Zonobservationer

Zonobservationer benämnes det slag af astronomiska iakttagelser, då man med en meridiancirkel, som inställes på en viss deklination, successivt observerar alla de stjernor, som efter hvarandra passera tubens synfält. Namnet kommer deraf att samtliga sålunda observerade stjernor falla inom en af tvänne nära hvarandra liggande och af synfältets storlek bestämda parallelcirklar begränsad zon af himmelssferen. Detta slag af observationer medför en betydande tidsvinst i så måtto, att man ej mellan hvarje observation behöfver ändra instrumentets läge och sålunda under en observationsnatt medhinner ett betydligt större antal positionsbestämningar, än fallet vore, om man skulle upptaga tid med instrumentets oupphörliga nyinställning. Det gestaltar sig ock till en uttömmande genommönstring af himmelssferen, i det man på sådant sätt observerar zon efter zon. Dylika observationer föranstaltades första gången af Lalande på 1700-talet och hafva under 1800-talet alltmer vunnit insteg vid observatorierna (jfr Verldssystem). Så eger man på dylika observationer grundade stjernkataloger af Bessel och framförallt af Argelander, hvilken i sin »Durchmusterung des nördlichen gestirnten himmels», resultatet af en storartad serie dylika zonobservationer, lemnat positioner (rektascension och deklination) för omkr. 300,000 fixstjernor af 1:sta till 9:de à 10:de storleken. Det internationella »Astronomische gesellschaft» inledde, någon tid efter sitt stiftande (1863), ett dylikt företag, genom hvilket alla dessa Argelanders stjernor, zonvis fördelade på flere Observatorier, skulle noggrant bestämmas. Dessa zonobservationer äro nu (1894) färdiga, och äfven beräkningarna af desamma hafva långt framskridit. Af sällskapets zonkatalog har f. n. utkommit tre band, innehållande resultaten af zonobservationerna i Kristiania, Helsingfors och Albany (Nord-Amerika). Äfven för den södra himmelshemisferen pågå dylika zonobservationer i Madras, Melbourne, Kap och framförallt i Gordova (Argentinska republiken). K. B.