Zoologiska trädgårdar

Zoologiska trädgårdar kallas sådana park- eller trädgårdsliknande anläggningar, i hvilka lefvande vilda djur uppfödas och förevisas. I sin enklaste form existerade samlingar af sådana djur redan i äldsta tider hos grekerna, romarna, inderna och kineserna samt hos mejikanerna före den spanska eröfringen. Men det är först under loppet af 1800-talet, som de börjat antaga den form, hvilken nu utmärker dem. Som förelöpare till dessa anläggningar kan man i någon mån betrakta de vandrande större eller mindre menagerier, som under 1700- och 1800-talet utställde vilda djur. Den äldsta af de moderna zoologiska trädgårdarna är Jardin des plantes (se d. o.) i Paris. Ursprungligen (1635) en trädgård för odlandet af medicinalörter, ombildades den under ledning af sådana män som Buffon, Daubenton, Cuvier o. a. småningom till en af de rikhaltigaste zoologiska trädgårdar, som finnas. Den öfverträffas dock numera i alla afseenden af Zoological gardens i Regent's park i London, hvilken anlades 1828 af Zoological society. Denna har att uppvisa ej blott talrika representanter ur alla ryggradsdjurgrupper, utan jämväl lefvande insekter, spindlar m. m. 1871 uppgick djurstammen till öfver 2,000 individer och har sedan dess oaflåtligt ökats. 1866 utgjorde trädgårdens inkomster 524,000 kronor, och de besökandes antal beräknades 1878 uppgå årligen till omkr. 1/2 million personer. Kontinentens största zoologiska trädgård anses numera vara den af sällskapet Natura artis magistra år 1838 i Amsterdam grundlagda. 1888 funnos derstädes öfver 2,400 djur. På grund af arealens inskränkthet öfverträffas dock anordningarna derstädes af flere af de på senare tider anlagda trädgårdarna. Sålunda har den 1844 i Berlin anlagda Zoologischer garten under de senaste årtiondena (sedan 1869) utvecklat sig till en institution af första rangen, ej minst genom de synnerligen ändamålsenliga och rymliga bostäder, som kunnat anvisas åt djuren, hvilka 1889 uppgingo till omkr. 2,300 exemplar. Den i början af 1860-talet i Hamburg anlagda zool. trädgården är äfvenledes lika utmärkt såväl genom lämpliga anordningar som genom djursamlingens rikhaltighet. Öfriga mera betydande zool. trädgårdar finnas i Antwerpen (anlagd 1843), Rotterdam (1857), Frankfurt a. M. (1857), Breslau (1865), Dresden (1860), Köpenhamn (1859) och Schönbrunn, hvilken senare grundlades redan 1752 som ett slags kejserlig djurpark. Äfven i andra verldsdelar hafva under de sista decennierna delvis ganska betydande zoologiska trädgårdar upprättats, t. ex. i New York, Filadelfia, Rio de Janeiro, Buenos Aires, Melbourne, Kalkutta etc. — Redan 1863 öfverlemnade brukspatronen J. W. Grill åt Vetenskapsakademien i Stockholm till förräntande en summa af 10,000 rdr såsom grundfond till »en för allmänheten tillgänglig zoologisk trädgård vid vår hufvudstad». Sedan flere försök att få en sådan trädgård i Stockholm till stånd misslyckats, har nu genom Nordiska museets styresman, A. Hazelius, denna tanke realiserats derigenom att på Skansen å k. Djurgården anlagts en sådan, som är afsedd att omfatta den nordiska faunan. Flere af djurbostäderna utmärka sig genom synnerlig prydlighet och rymlighet samt hafva visat sig vara väl lämpade för sina innevånare. De första djuren anskaffades på hösten 1890, och redan nu uppgår djurstammen till öfver 500 stycken. — En i någon mån annan uppgift hafva de s. k. »acklimatisations-trädgårdarna» (se Acklimatisation). Den enda betydande af dessa är Jardin d'acclimatation i Bois de Boulogne vid Paris, som anlades 1858 af ett aktiebolag. En stor mängd djurformer, såsom hund- och hästraser, strutsar, hönsfoglar etc., är derstädes utställd, och många aflingsförsök hafva ledt till både teoretiskt och praktiskt vigtiga resultat. L–e.