Read Runeberg

Person · f. 1818

Julian Schmidt

Heinrich Julian Schmidt

Berömd tysk literaturhistoriker och publicist

Nämns i 4 verk på 5 sidor.

Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)

Schmidt, Heinrich Julian, berömd tysk literaturhistoriker och publicist, född 1818 i Marienwerder, blef 1836 student i Königsberg och 1842 lärare vid en realskola i Berlin, mottog 1847 en plats i redaktionen af den i Leipzig utgifna »Grenzboten» samt erhöll 1848, i förening med sin vän G. Freytag, ledningen af denna veckotidning. Kort efter sin ankomst till Leipzig utgaf han sitt första mera betydande verk, Geschichte der romantik im zeitalter der revolution und restauration (1847), och redan i detta protesterade han mot hela den romantiska riktningen. I »Grenzboten», som gjorde hans namn vida kändt, och som blef af stort inflytande, vände sig S. kraftigt mot alla extravaganta yttringar på det literära området och ställde sig, ehuru med …

Läs hela artikeln

När personen nämns

  1. 1850-talet: 2 verk
  2. 1860-talet: 2 verk

Verk per årtionde efter tryckår; flest från 1850-talet (2).

Nämns tillsammans med

I böckerna

Samtiden. 1859 (1859) · 2 sidor

  • s. 217 …S:T SIMON OCH HAHS SKOLA. (Efter Julian Schmidt*). Gref Claude af S:t Simon, född 1760 i Paris, röjde redan i sin ungdom en rigtning till filosofiska studie…
  • s. 285 …håller bref från Hutten för åren 1506—20. = Autalet af tyska arbeten i litteraturhistorien, hvaribland de af Julian Schmidt och Rudolf Gottschall intaga ett utmärkt rum, kommer att ökas med ett nytt af Robert Prutz. = Den af Dickens…

Samtiden. 1858 (1858) · 1 sida

  • s. 508 …vunno derigenom en belysning, som måste lika mycket intaga som förvåna. *) Ofvanstående artikel är hemtad ur Julian Schmidts stora arbete, ”Geschichte der deutschen Literatur im neunzehnten Jahrhundert”, — ett verk, som väckt och fört…

Bellman och Fredmans epistlar (1867) · 1 sida

  • s. 83 …e, som står högt i sky, och hvilken, fullt upptagen af sitt föremål, icke af några bihänsyn låter sig hejdas. Julian Schmidt säger med anledning af Be rangers visor: ”1 ett gladt lag ger man icke sitt hjertas djupare hemligheter till…

Tegnér och Oehlenschläger (1868) · 1 sida

  • s. 8 …et, som utmärker flera af nämnde skolas koryfeer, är främmande för honom. ”Med sin oförderfvade natur,” säger Julian Schmidt, ”tillkämpade sig Oehlenschlåger, genom allvarlig strid mot tidens falska förutsättningar, så småningom en po…