Read Runeberg

Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan

Ninive

Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 19 (1913), sp. 1041–1042 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Ninive l. Nineve, assyr. Ni-nu-a, grek. Ninos, lat. Ninus, hufvudstad i assyriska riket, den bäst kända af ett flertal assyriska städer och kungliga residens, emedan N. utgjorde medelpunkten för det assyriska världsväldet under de senaste 100 åren, d. v. s. då det stod på höjden af makt och utveckling. (Om de olika hufvudstäderna se Assyrien, sp. 253.) Staden är dock gammal, ehuru dess tidigare historia ännu ligger i dunkel. Säkert vet man, att N. sedan äldsta tider var ryktbart som säte för gudinnan Ištars dyrkan. I Ḫammurabis lagar, omkr. 2000 f. Kr., omtalas N., så långt vi med säkerhet veta, för första gången i kilskriftsurkunderna. Det var Sanherib (704--681 f. Kr.), som förlade sitt residens till N., och därmed inleddes stadens glansperiod. N. var då förfallet, men Sanherib återuppbyggde och nybyggde den gamla staden i stor stil. Bland annat byggde han ett storartadt palats, hvaraf endast en del framgräfts, men denna del innehåller ej mindre än 71 salar och rum. Han lät pryda väggarna med basreliefer, oöfverträffade i fråga om rikedom på motiv, komposition, verklighetstrohet och konstnärlig behandling. Han byggde ytterligare ett palats, en arsenal, en triumfväg, anlade parker och försåg staden med godt dricksvatten. Sedermera byggde Asarhaddon (680--668 f. Kr.) och Aššur-bani-apal (668--626 f. Kr.) nya palats. N. föll 606 f. Kr. för modernas och babyloniernas förenade härar, hvarvid staden förstördes i grund och brändes. Ruinfältet ligger på Tigris’ östra strand midtemot d et nuv. Mosul samt delas i två delar af bifloden Khoser. Lämningar af de gamla stadsmurarna visa stadens utsträckning och plan. De omsluta en trapets, som sträcker sig omkr. 4 km. längs Tigris. Största bredden är omkr. 1,5 km. Två väldiga ruinhögar höja sig öfver de öfriga på hvar sin sida om Khoser, Kujndjik i n. och Nebi Jūnus i s. Länge låg N. okändt och glömdt. Engelsmannen Rich fastställde emellertid dess läge samt drog upp en plan af ruinfältet 1820. Fransmannen Botta företog 1842 några smärre gräfningar i Kujundjik. Men det var engelsmannen Layard, som började verkställa systematiska utgräfningar, i synnerhet i Kujundjik, 1845--47 samt 1849--51. Dessa gräfningar fullföljdes af Rawlinson 1853--55, Rassam 1854 och 1877--83, Smith 1873--74, 1876, Budge 1888--89 och King 1912. I Nebi Jūnus ha framgräfts Sanheribs arsenal och Asarhaddons palats, i Kujundjik Sanheribs och Aššur-bani-apals palats. De många basreliefer, som prydt palatsens väggar, fylla nu flera salar i British museum i London. Till de märkligaste fynden i N. får räknas det ryktbara Aššur-bani-apalbiblioteket, en samling på omkr. 10--15 tusen kilskriftstaflor (nu i British museum). Se Myhrman, ”Upptäckterna i Babylonien och Assyrien” (1913), samt litt. i art. Assyrien. D. M.