Read Runeberg

Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan

Ståndare

Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 27 (1918), sp. 563–564 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Ståndare (lat. stamen, af stare, stå), Ståndarblad, bot., benämnes det manliga könsorganet (hanorganet) i en blomma. En ståndares viktigaste del är knappen (anthera, ståndarknappen), som innesluter det befruktande frömjölet l. ståndarmjölet. Knappen (fig. l A) består af två rum, knapprummen, som skiljas genom knappbandet l. konnektivet; urspr. består hvarje knapprum af 2 rum (pollensäckar, pollenfack), skilda af en vägg, som upplöses. En dylik, tvårummig ståndarknapp kallas ditecisk. Innehåller knappen endast 1 rum, såsom hos malvacéerna, kallas den monotecisk. I regel är denna knapp uppburen af en sträng (filamentum, ståndarsträng), som oftast är trådlik, men äfven kan vara platt och då mer eller mindre bladlik. Fig. 1. A tre tvärsnitt af ståndarknappar på olika utvecklingsstadier; i 2 och 3 är väggen mellan de ursprungliga knapprumsparen upplöst; k knappbandet. - B ståndare med strängen fäst vid knappens midt; knappen har öppnat sig i en springa, s. - C ståndare sedd från framsidan (f) och från baksidan (b).

Strängen kan ock alldeles saknas. Är strängen fäst vid knappens bas, säges knappen vara basifix (ex. tulpanen); är den fäst vid dess midt (fig. l B), säges knappen vara dorsifix (ex. liljan). I senare fallet, när strängen är fäst liksom endast i en punkt och knappen därför är lättrörlig, såsom hos gräsen, säges den senare vara versatil. Ståndarknapparna kunna öppna sig på olika sätt, vanligast genom längsspringor, mera sällan genom porer (ex. Solanum; fig. 2) eller klaffar (ex. Berberis och lauracéer). Öppna de sig inåt (mot pistillen), kallas de introrsa; öppna de sig utåt, benämnas de extrorsa. Öppnandet beror på en ojämn kontraktion af endothecium, ett innanför knappens epidemis liggande cellskikt, hvars väggar äro försedda med listlika förtjockningar. Ståndarknappen kan, såsom hos orkidéerna, vara sammanvuxen med pistillen till en s. k. könspelare. Hos en del växter äro ståndarsträngarna förenade med hvarandra i ett sammanhängande knippe (kl. Monadelphia L.) eller fördelade i 2 knippen (kl. Diadelphia). Ståndarna kunna vara enkla, ogrenade eller greniga, sammansatta (se Andrœceum, sp. 995). I kl. Syngenesia L. äro ståndarknapparna sammanvuxna med hvarandra till ett rör omkring pistillens stift. Jfr Andrœceum, Blombotten, fig. 5, Epipetal, Episepal, Pollen, Pollination och Staminodium. - Om epipetal ståndare l. krönståndare se Epipetal. O. T. S. G. L-m.

Fig. 2. Ståndare af potatisväxten (Solanum) öppnande sig genom porer.