Tillbaka Read Runeberg

Hvad som mest behagar damerna. Fée-Saga af Voltaire. Fri öfversättning af J. M. Stjernstolpe.

Originalsida 18
Originalsida 18
Originalsida 18
Originalsida 19
18–19

Sida 18

Merij jag besegra skall <!en afsrnak han tycks röja J* Som är su orättvis; min ömhets Öfvermakt Skall lära honom snart pä min förtjenst .ge akt OgIi honom under oket böja.

Ty bjerfat, som man vetj i kärleken är allt t Hans älskvärda person har salt min själ I läga, Orh fast han mig bemöter kallt,

Han mig dock ej skall hata vägat Jag börjar, det bekänner jag,

Förlora någon del af skönhetens behag;

Jag icke mera är den unga ystra fjolla,

Som med en enda blick kan ynglingen förtrolla; Men hvad betyder det? Jag skördar nytt beröm Som mera trogen, mera öm!

Man har ej blott förstånd, man äfven vishet äger:

Det är en skatt som mera väger.

Och Salomo har Sagts en qvinna som ar vis Förtjennr alltid^ mera pris An den som blott är skön; ty skönheten försvinner,

Men vishet, som man vetj pä sjelfva tiden ; ‘ vinnert

Jag mycket faitig är, men bör det kallas brottf Till nägon vanära ej fattigdomen länder*

Fins lyckan endast i ett slott*

Der smickraren sitt rökverk tänder?

Och är vår sal] het endast ren Uti en säng af elfenben?

Ni

Källa: Internet Archive ·