Sida 21
Rakt hem till hennes laga tjäll ,
Att detta ägtenskap i största hast fuHbordaj Just såsom häxan läcktes orda*
Der sitter Robert^ stackars man,
Pä hästen med sin kärng imellan sina armar, Och intet honom frälsa kan Om icke Satan sjelf omsider sig förbarmar Med en redarn ation uppä sin egendom.
Ty hon till afgrunden tycks höra. Förgäfves Riddaren sig ref bakom sitt öra;
Hans hjerna uppi råd var tom.
Att uti nästa flod sin svåra börda dränka Han kanske vågade att tänka;
Men han ej gjorde det, af lo fl i g Riddar-sed , Att heligt hålla svuren ed ;
^ Ty eder gällde da för tiden,
Och löfte ej som nu bestod i orden blott; Advocaturen ej den skylldigheten fått Att göra hvarje grundsats vriden.
Den gamla tandlösa bjöd till på alla sätt Att tiden angenämt för Riddaren fördrifva; Hon var Genealog, hon kände R€>beri$ ätt. Och om dess ättlingar hon kunde allt beskrlfva Om Chdovki Kungahus Hon allt berättade, och sprldde mycket ljus Utöfver häfderna för dessa mörka tider,
Dä allt bestod af våld och strider.
Och
Källa: Internet Archive ·