Sida 22
Och gumman dufvan setr, som ifran himmelen Till Sanct Remi den balsam fdrde, Hvarmed man amorde Konungen Dä han blef döpt och J^röntj med mer som ^ ' dertiil hörde.
Hon mindes^ som det skett i dag^
Hur hären uppställd vat uii det stora sbg Som stod vid Tolbiac? ock Alarie hon kändes Som fick utaf Clövis nog stryk vid Vouille;
Korrtj allt hvad denna tiden hände Den gamla, häxan fatt med egna ögon se. Hon underbart förstod att bä^ia sättet välja Vid ^ei hon ärnade förtälja,
Att icke roa blott, men af ven i sitt tal X-ätt smyga dä och dä en lärande moral.
Hon äfven kunde , dä hon ville , Försötma detta allt med flera drag af snille, Af känsla, ännu mer, af ren philosophie,
För att den hörande B} endast nöje skänka. Men äfven lifva upp kans egen fantasie.
Ock bringa honom till att tänka ^
Allt detta gick sä lätt, som visste hon ej a£ I>en lärdom h&n tillika gaf,
V^T/ Robert lanade med välbehag sitt Öra,
Och hans förundran steg med hvarje ögonblick Att gummans reflexioner höra,
Ty hvar och en af dem till hjertat genast gick;
Korrt,
Källa: Internet Archive ·