Fantasiens verldar och verklighetens verldar

Denna skildring fullständigas af de allmänna åsigterna angående himlakropparna som bostäder, angående frågan om menniskotypen och formernas mångfald, vissa egendomliga verkningar af naturkrafterna, verldarnas början och slut m. m. Dessa studier komma att visa huru många skilda elementer man måste taga med i beräkningen, om man på allvar vill försöka att bestämma endast det som är möjligt inom den utom-jordiska skapelsen, utan att just derföre uppnå det sannolika. De skola bilda vårförsta afdelning: »En astronomisk fantasiresa genom verldsrymden.»

Utom denna dubbla karakter, synes det oss, att det gifves ej mindre intressanta betraktelser, hvilka åtfölja historien om hvarje hos menniskorna uppstigen sanning. Det blir i sjelfva verket en fullständig historia om idéen om verldarnas flertalighet, som kommer att upprullas, från de äldsta tider, då menskligheten, ännu i sin vagga, under orientens sol fördjupade sig i betraktandet af naturalismens mystiska former — genom tidernas skiften, nationers storhet och fall, vetandets framåtskridande och vanmakt, — nedstigande genom tidsåldrarna, hvarunder vår civilisation mödosamt Iramalstradcs, — uppnående slutligen de dagar, då vetenskapen ur snillets hand emottog verldens spira.

Vid undersökningen af denna speciela idé ser man en lika tydlig afspegling af menniskoandens rörelser, som i folkens och ländernas allmänna historia. Stundom händer det äfven, att vissa idéer, på hvilkas förvärfvande vår tid gör anspråk, visa sig för oss, när vi uppstiga till ytan af tidsåldrarnas ocean, med en ganska aktningsvärd ålders märken; och att under vår kritiska undersökning mycket gammalt nytt kommer att visa sig, på hvars ursprung man ej kan taga miste.

Slutligen, sedan vi framställt byggnaden i sin helhet, hafva vi ämnat att efter behag granska dess särskilda partier, liksom arkitekten, sedan han fullbordat sitt arbetes geometriska plan, uppgör ritningar till skulpturarbeten och prydnader för fagaden,såväl som för inredningens detaljer. Om den impuls, som inom filosofiens område af en menniska gifves åt en bestämd idé, framkallar en viss rörelse bland menniskorna och uppväcker ett intresse för hans sak, anstår det honom att skärskåda saken i sin allmännelighet och att framhålla dessa bihangs relativa värde till hufvudfrågan.

Måhända vi skola tillägga några ord om detta arbetes form? Formen hos detta är mindre sträng än hos det föregående, emedan det tyckes oss, att samma drägt ej anstår alla varelser, och att hvars och ens yttre utseende bör stå i ett visst förhållande till hans inre karakter. Dagens arbete är mindre anspråksfullt klädt än gårdagens; morgondagens skall måhända bära sorgdrägt. — Böra vi ej låta vår andes barn visa sig sådana de äro; och skulle det vara bättre att drapera dem efter vårt tycke emot deras naturliga smak? — Då för öfrigt några skriftställare under förra året antydt, att man i oss såg »en hierofant och öfversteprest», känna vi oss lyckliga att ett tillfälle här erbjuder sig att öfvertyga dem om motsatsen. I brist på andra bevis, hvilka dock icke saknas, skall detta arbetes form visa, att vi äro långt ifrån att göra anspråk på den öfverstepresterliga myndigheten.

Paris i maj 1865.

*FÖRSTA AFDEFNINGEN.

EN ASTRONOMISK FANTASIRESA GENOM VERLDSRYMDEN.

Tillrustningar.

Vid sidan af den matematiska och fysiska astronomien, hvilka bilda de båda grundelementerna i vetenskapen om verlden, fortgår, hvad vi skulle vilja kalla den spekulativa astronomien, som har sitt ursprung i de båda förstnämnda och understundom höjer sig öfver dem genom sina djerfva åskådningar och storartade tankeskapelser. De båda första äro enligt sin natur omgärdade och begränsade till ett bestämdt helt af beräkningar och observationer; den sednare kan kasta sig utom dessa gränser och, såsom Kepler och andra gjort, uppställa empiriska lagar, hvilka sedermera genom observationer vinna sin bekräftelse. Men den, som slår in på en sådan stråt, måste omsorgsfullt undvika en farlig stötesten: att ej gå för långt på det godtyckligas område. Han måste framför allt, äfven på gissningarnas område, låta leda sig af induktionen och, långt ifrån att afsvärja den vetenskapliga karakteren, ständigt rådfråga den kompass Baco testamenterat oss i den positiva metoden för