Tillbaka Read Runeberg

Militärkirurgiska anteckningar 1871

Originalsida 25
Originalsida 25
Originalsida 24
Originalsida 25
24–25

Sida 25

II. Skottsårens behandling

MILITÄHKIRUKGISKA ANTECKNINGAR.

25

vara ganska försigtig och återhållsam. StrOMEYER, gipsbandagets fiende, har ej underlåtit att starkt framhålla dessa dess olägenheter, men äfven dess ifrigaste vänner erkänna, att de äro långt ifrån inbillade. Under hela den period, då skottfrakturerna starkt suppurera, torde det väl också vara skäl att använda det med mycken försigtighet. Vid mindre ymnig varbildning och isynnerhet under den senare tiden inträder åter dess berättigande. Dess vanligaste beredningssätt vår medelst gasbindor. Det blir härigenom mindre tungt och mindre dyrt, det är äfven lättare att aftaga och att utskära fönster uti.

Af andra inamovibla förband såg jag endast på garnisonssjukhuset i Strassburg guttaperlcaförband. De voro vida sämre, och som de i allmänhet fått ligga för länge, och var stannat uti dem, sågo de mycket osnygga ut. Ofver hufvud taget var behandlingssättet af de sårade i Strassburg ej att rekommendera. Man använde den gamla metoden med pansemenis rares, hvilken för skottsår är alldeles olämplig, och här hade till påföljd, att sårens omgifning var mycket att klaga på, hvad renlighet angår.

Vattenglasförbandet användes, så vidt jag såg, endast på ; garnisonssjukhuset i Versailles. Dess fördelar framför gipsbandaget, då det gäller svårare skottskador, har jag svårt att | inse. För mindre betydliga frakturer eller ledgångsinflammationer, synnerligen å de öfre extremiteterna, torde det dock förtjena användas, mera än hvad som i allmänhet är fallet. För skottfrakturerna under ofvannämnda förhållanden bör i stillhet åstadkommas genom medel, som tillåta inspektion af hela den brutna lemmen. De appareljer, som härför passa, äro allmänt bekanta, och jag torde därvid ej behöfva mycket uppehålla mig, så mycket mindre, som intet väsentligt nytt i detta afseende förekom. Stromeyers armkudde prisades mycket för frakturer på öfverarmen. Esmarcks senaste apparat för frakturer i och i närheten af armbågsleden var i flitigt bruk. För brott å underarmen begagnades mest en temligen bred underspjäla. Som vanligt vexlade förbindningsmetoderna mest för lårbrotten; de kunna förtjena sitt särskilda kapitel, liksom de för underbenet.

Slutligen förtjenar omnämnas metoden att lägga de brutna extremiteterna i gunga, "méthode hyponarthccique" (Mayor) tyskarnes Schweben. Afven här gick Esmarck i spetsen E allenast som efterbehandling vid resektioner, utan äfven vid

Källa: Internet Archive ·