Sida 32
II. Skottsårens behandling
32
Bd. III. N:r 13. —
CARL J. ROSSANDER.
tion. Detta är alldeles ej liktydigt med, att den bör göras på sjelfva slagfältet eller i en mer eller mindre torftigt inrättad ambulans, man har här mer än väl en tid af 36 till 48 timmar på sig, så att operationen kan uppskjutas till ankomsten på ett ordnadt sjukhus.
Indikationer för den sekundära resektionen — jag talar, som det väl synes, tills vidare endast om ledgångsresektionerna — uppstå, då den konserverande behandlingen ej synes vilja leda till målet, då suppurationen blir för stark, isynnerhet, då den antager en betänklig art. "Die jauchige Eiterung", utgången från den sårade leden, var den vanligaste anledningen till de resektioner, som jag såg utföras, detta redan om ingen projektil fans kvar, men ändå heldre om kulan ej var uttagen och ej kunde kännas vid undersökning. Dessutom och i de flesta fall sammanhängande med denna degenerering af suppurationen indicera de tillkommande allmänna symptomen operationens företagande, frossbrytningar, hastig temperaturstegring o. s. v.
Slutligen kan man bli nödsakad att göra resektioner af brutna epifyser endast på den grund, att läkning ej inträder; de äro då närmast att förlikna med andra bensplittror, som ej vilja läka till.
En annan meningsskiljaktighet angående resektionerna finnes i hvad beträffar den utsträckning, man bör gifva desamma. Först visserligen huru mycket man kan anse sig berättigad att aflägsna af benen. I detta fall går man numera ganska långt. Flere tum af hvardera benet, ofvan och nedanom leden, tages utan betänkande bort, jag har sett halfva, ja en gång hela humerus, visserligen i två omgångar, stryka med, och i det sistnämnda fallet med god framgång. Egentligen finnes härför ingen bestämd regel, och det har synts mig, som om man i detta afseende oftare komme i tillfälle att våga mycket just vid de sekundära resektionerna. Är förstöringen af benet så kolossal vid de tillfällen, då den primära skulle ifrågasättas, så är väl också vanligen förstöringen af de mjuka delarna, äfven kärl eller nerver, så betydlig, att resektionen är kontraindicerad och ämputation i stället måste företagas. Detta är också den egentligaste kontraindikationen mot resektionen, så vida man ej särskildt för knäledsskadorna anser resektionen i hvarje hänseende förkastlig, hvilken åsigt är ganska vanlig, aldra helst livad beträffar primär resektion däraf.
Källa: Internet Archive ·