Sida 97
Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826
att en stund ha tillfredsställt min nyfikenhet, vände jag mig om för att lemna trädgården, då jag blef varse trädgårdsmästaren, hvilken med korslagda armar och leende anletsdrag stod och betraktade den der bersån vid ändan af trädgården. Jag begrep icke, hvad det kunde vara för roligt uti att betrakta en berså, den man sett otaliga gånger och hvaruti för tillfället ingen lefvande varelse fanns. Men icke länge bråkande min hjerna dermed, begaf jag mig upp i matsalen.
Det var en talrik och, som jag tyckte, lysande församling, som den middagen omgaf det stora matbordet. Det var bara anständigt folk den gången och ingen af det paradisiska slag jag förut beskrifvit.
Alla gästerna voro mig obekanta, med undantag af vice pastorn i socknen och kronolänsmannen, hvilka flere gånger förut varit inbjudna till gården. Till höger om värden satt en blifvande svärmor, och till venster fästmön.
Bilder ur verkligheten. IV.
äldre fru, hans Hur hon såg
Källa: Project Runeberg ·