Sida 195
dragande till sig ett mindre bord, hvarpå skrifpapper jemte öfriga skrifmaterialier voro till finnandes.
Under det polismästaren på detta sätt ordnade sig, gjorde grefvens ögon sin rond i älskarinnans boudoir, hvarvid han upptäckte: 1:o) tvenne gardister, postande med dragna sablar framför den öppnade blinddörren; 2:o) tvenne gardister, likaledes med blottade huggvapen, framför dörren till förmaket; 3:o) stående vid sidan af desse sistnämnde en mörk, högväxt gestalt, i hvilken grefven tyckte sig igenkänna sin egen jägare, Bruno Stark, samt 4:o) Anna Jolanta Bränner, stödjande sig mot toalettbordet, med en hvit näsduk för de förgråtna, undersköna ögonen, en lefvande bild af den bleka sorgen, och vid hennes sida mor Stina, sysselsatt att trösta och lugna sin matmoder.
Denna syn, i förening med anblicken af den stränge, fruktade polismästaren, nära hvilken dessutom tvenne groflemmade polisbetjenter stodo, var onekligen af sådan beskaffenhet, att den kunde förskräcka till och med käckare män än grefve Lejonborg.
Grefven erinrade sig visserligen ganska tydligt, att han nyss varit instängd uti en källare med hungersdöden för ögonen och att han derifrån på något underbart sätt blifvit räddad; men de hotfulla tillrustningarna omkring honom läto honom ana, att han måtte hafva hoppat ur askan i elden.
Hvad hade väl allt detta omkring honom att betyda? — Polismästaren vid bordet och soldaterna vid dörrarna? — Och hvad betydde väl slutligen Jolantas smekningar, böner och tårar?
Han fann sig inkastad i en ny labyrint, hvars utgång han förgäfves sökte finna, och betraktade derför allt som fanns i rummet, menniskor och ting, liksom trodde han sig af allt och af alla kunnå fånga den Ariadnetråd, han så väl behöfde.
Utan att säga ett enda ord, satt han länge på divanen, skrufvande sig från ena sidan till den andra, lik en som har mycket på hjertat, men svårt för att få det der myckna fram öfver läpparne.
»Grefve Lejonborg!» började omsider polismästaren, sedan han fått sina skrifsaker i behörig ordning; »ni torde bereda er på att kort och godt, utan alla omständigheter,
Källa: Project Runeberg ·