Sida 216
I ena ändan af denna soffa satt mor Stina sofvande, och i den andra slumrade Julia, oafklädd liksom gumman.
På förmaksbordet stod en stake med ett nedbrunnet ljus uti.
Bredvid Julia utsträckte sig mor Stinas katt; men mellan henne och katten låg flickans stora, granna docka.
Zigenerskan väckte mor Stina, som yrvaken uppreste sig.
»Herre min evige, är det mamsell?» ropade denna. »Gud nåde mig, jag har somnat från ljuset och glömt att kläda af flickan!»
»Tyst! ... Är polisbetjenten qvar derute?» frågade mamsellen hviskande.
Källa: Project Runeberg ·