Sida 313
Då hördes ett gällt hånskratt från stugans inre.
»I morgon,» hviskade flickan, ryckande sig ur Alberts famn, och skyndade in i stugan.
Albert dröjde några minuter qvar på samma ställe, orörlig och med blicken på den tillslutna dörren.
Derefter gick han långsamt utför kullen. Hvad han i denna stund drömde om, vet ingen. Han visste det ej en gång sjelf.
*
Källa: Project Runeberg ·
