Sida 143
af skära blommor och knuten under hakan med ett bredt sidenband af samma färg.
»Som jag anade,» hviskade presidentskan, »tog hon plats på bänken midt emot oss... Hvem kan hon vara. . . och hvilka äro väl hennes föräldrar, som kunna tillåta henne att ströfva ut ensam på gatorna och torgen ?... Du känner henne inte?»
»Hur skulle jag kunna göra det, sötaste Amélie?»
»Det är för märkvärdigt 1. .. Som vanligt har hon sina blickar fästa på dig.»
Källa: Project Runeberg ·