Tillbaka Read Runeberg

Romaner 2. Första älskarinnan

Originalsida 313
Originalsida 313
Originalsida 312
Originalsida 313
312–313

Sida 313

sköt den till byrån, hvars klaff derefter uppslogs och hvars lådor genomsöktes.

Efter mycket letande fick man slutligen tag i en skrif-velse på groft papper. Presidenten, hvars ögon gikten lyckligtvis icke ännu vidrört, började iffigt genomläsa denna skrifvelse.

Vid åtskilliga deri förekommande meningar eller rader fäste sig företrädesvis hans blickar och stegrades hans oro, såsom:

-------- — »Den döende ljuger aldrig, och derför bedyrar

jag, vid min själs salighet, att detta barn äfven är ert, fast ni alltid nekat för det. — — — Jag skall efter döden välsigna er, om ni ser till min värnlösa Amanda — — —•

Släpp inte Amanda vind för våg ut i verlden---------------------Säg

några vänliga, tröstande ord till Amanda — — —»

Papperet föll ur den sjukes hand, och hans ögon hvilade på betjenten med ett uttryck, som ingen penna kan måla.

första älskarinnan. 21

Källa: Project Runeberg ·