Sida 67
Sjunde kapitlet.
Dagen derefter sutto i ett rum i ett hus vid Hornsgatan å Södermalm en yngre herre och ett äldre fruntimmer, samtalande med hvarandra.
Herrn var kammarskrifvaren Fridolf Alm och fruntimret fru Grå, förestånderska för en på sin tid ganska ansedd pensionsinrättning för unga flickor.
»Ett högst romaneskt äfventyr, det måste jag medge,» yttrade frun; »och jag riktigt lyckönskar herr sektern, som så lyckligt slapp undan ... men den der flickan .. . hur skola vi då ställa till med henne?»
»Ja, det är just för hennes skull jag i dag tagit mig friheten att besöka frun.. . Den raska flickan har räddat mitt lif, och jag är derför skyldig henne all möjlig omvårdnad. »
»Ni sade då, att hennes mor är död?»
»Ja, sedan fyra veckor, och sedan den tiden har det arma barnet haft en mördare till fosterfar, en trollpacka till fostermor och en tiggare till lärare.»
Källa: Project Runeberg ·