Sida 347
Då spraDg hon upp.
»Adelaide!» ropade hon, hastande emot denna; »gif mig tillbaka krucifixet jag gaf dig!»
Adelaide såg förvånad på sin vän.
»Osanning talade den spanske munken,» fortfor Diane, »ty de skydda icke mot eld och svärd ... de föra döden till det bröst som bär dem I... Gif mig igen krucifixet, Adelaide I»
»I himlens namn, hvad har händtl... Hvarför vill du återtaga din gåfva?»
»Hörde du icke, att det ger döden åt den som bär detl... Hvar är det, hvar är det?»
»Jag förstår dig ej, min vän ... men jag har icke mer krucifixet.»
»O min Gud, du har det icke?»
»Nej, Diane.»
»Du har gifvit bort det?»
»Ja,» svarade Adelaide något förlägen.
»Ah, du har gifvit bort det åt honom!» ropade Diane; »du har gifvit det åt den unge mannen, åt din befriareI... Du har gifvit det åt Armand Cambon!»
»Ja,» svarade hertiginnan med kinder af purpur.
»Olyckliga! Du har gifvit döden åt den som räddat ditt lif!. .. Arma, arma Adelaide!»
»Men, Diane, du förskräcker, du dödar mig!... Hvad har händt under min frånvaro?»
»Se här det andra... det andra!» ropade Diane, visande Adelaide det krucifix som kyrassierofficeren lemnat henne; »det har kommit åter, kommit från ett brustet, troget hjerta... Du skall bäfva som jag, när en gång det du gifvit bort återkommer...»
»Dock nej,» tillade hon, mildt blickande in i väninnans ögon, »det är blott jag som är fördömd, blott jag som fj ett ras af bojor, dem endast döden bryter... Du är fri du, Adelaide, och i din frihet ligger ditt lifs hela lycka.. . Äfven jag blir en gång fri, och då blir förmälning af... Ja, min vän, min syster, det blir förmälniDg, men endast mellan tvänne grafvarl»
Källa: Project Runeberg ·
