Sida 89
Några tillägg ha på senare tider gjorts, men utan att slottets allvarliga eller stränga arkitektur lidit något deraf.
Det är blott i Sverige man vid dylika förbättringar gått något sfinxartadt tillväga, med den skilnaden likväl, att när de gamle bildade sina sfinxer af djurs kroppar och menniskors hufvud, göra vanligen våra svenska arkitekter motsatsen eller neddraga i stället för att upphöja, försämra i stället för att förbättra.
Luxembourg är i arkitektoniskt hänseende utmärkt för regelbundenheten i sina proportioner.
Dess åt Rue de Tournon vända fasad bildar en balu-strerad terrass, från hvilkens midt höjer sig en paviljong, slutande i en döme med lanternin. Denna paviljong är bygd efter så väl den toskanska som doriska stilen, den ena öfver den andra, och omgifven af flera statyer.
Terrassen begränsas på begge sidor af tvänne större qvadratformiga paviljonger, hvilka förenas med hufvudbygg-naden genom tvänne långa gallerier, uppburna af nio arkader.
Sex andra lika stora paviljonger äro lagda vid vinklarna af hufvudbyggnaden, framför hvilken utbreder sig en stor borggård i form af en rektangel, jemväl begränsad af nämda terrass och gallerier.
Den af hufvudfasaderna som vetter åt trädgården är rikt prydd med pelare och kolossala stöder, föreställande Segern, Freden, Styrkan, Tystlåtenheten, Fliten och Kriget.
Hufvudfasaden åt borggården, föga olik den förra, har en sims på hvardera sidan af portarna med bysterna af Maria de’ Medici och Henrik IV. Ofvanom dessa resa sig fyra kolossala figurer, som tyckas understödja frontonen, hvars basrelief föreställer Segern, bekransande en hjeltes bröstbild.
Sällan har någon byggnad gjort på oss ett så djupt intryck som detta Luxembourg.
Det är visst icke ett bland de största och prydligaste slott vi sett. Men detta allvar i stil, som likväl icke öfver-går till stelhet, denna harmoni i det hela, oaktadt de många utskjutande partierna, denna innerliga förening af ordning och mjukhet, af storhet och behag, måste mäktigt anslå äfven det dunklaste skönhetssinne.
Och den härliga trädgården sedan, som med sina tjusande blomsterparterrer och sina stolta alleer tillbedjande tyckes böja sig för den florentinska drottningen I Och denna
Källa: Project Runeberg ·
