Sida 209
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
IKKDJK AKTKN.
Fjortonde scenen,
KRAK. WÄDERSTEN.
wädersten (inleder den raglande Krak). Men hur kan man dricka så mycket, granne?
krak (klädd i kappa och slokig hatt). Hvem har gjort det då?. . . Har jag dru-huckit för mycket, jag?... Än du sjelf då?
wädersten. Det lär bli sköna öfverenskommelser vi göra upp i dag.
krak (slår korsben och betraktar Wädersten skrattande). Hur är det fatt med dej, bror?... Du slår ko-horsben som en dansmästare, tror jag .. .
wädersten. Hvem? Jag?... Är du besatt, menniska? Det är ju du . . .
krak. Det går omkring för dej som en väderqvarn . . . jo, du ser ro-holig ut, du . . . -jaså, din girigbuk, du börjar tu-hulla på gamla dar, du. . .
wädersten. Du vet ju inte hvad du säger. . . krak (kastar sig pä en stol). Slå dej du mans ner och ta dig en lur, för det behöfver du . . . eller vill du jag ska hje-helpa dig hem, så . . . (Somnar in.)
wädersten. Ser du, bror, jag tänker ta ut lysning i morgon . . . Lenas förmyndare har gifvit mej sitt skriftliga samtycke. . . men jag behöfde tvänne vittnen och derför tänkte jag be dig . . . men du hör ju inte på mig! (Skakar honom.) Du sofver ju!
krak (uppvaknar). Nej, jag bara tänker . . . och då faller alltid mina ö-högon ihop.
wädersten. Nu har flickan fått en mängd galenskaper i sitt hufvud genom den der junkerns konster, och derför tänkte jag gå upp till herr baron och . . .
krak. Hör du, du får inte släppa in dina kor eller o-hoxar på barons gärde; det har jag sagt dig förut. . . goda vänner ä' vi. . . men . . . (Somnar.)
wädersten (förargad\ Jag vånde fan tog en sådan sömntuta... (Skakar honom.) Bror! Bror Krak!... Nej, i dag får jag ingenting redigt ur honom . . . Ah, det faller mig någonting in! . . . Jag ska ge honom motgift och hemta hit lite punsch, som jag har i köksskåpet derute. (Söker i
Teaterstycken. II.
Källa: Project Runeberg ·