Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 22
Originalsida 22
Originalsida 22
Originalsida 23
22–23

Sida 22

Engelbrekt och hans dalkarlar

Bengt Podebusk, ditt hufvud är i faraf Du är skyldig till högförräderi emot behagens majestät! -— Cecilia, hvad jag afundas mörkret, som sä länge odeladt fätt smeka dina kinder! (Blir varse Filippa.) Drottningen — ha!

drottningen (som utkommit från motsatt sida och tigande betraktat konungen och Cecilia, nalkas slutligen den förre). Erik, litande på ditt . löfte,- har jag låtit kalla Engelbrekt till slottet —• han reser i morgon och väntar nu på företräde.

podebusk (afsides).. Hon korsar ständigt mina planer! (Till kolningen.) Värdigas benåda mig! Jag glömde anmäla, att ett sändebud från Rom i ett högst angeläget ärende, rörande erkebiskopsvalet i Upsala, länge väntat på företräde.

konungen (häftigt). Rörande erkebiskopSvalet! (Till Filippa och Cecilia.) Gå, lemna oss! (Till Bengt.) Sändebudet må genast komma!

podebusk (afsides). Jag hade gerna velat spara på ovädret till i morgon, men — (Skyndar uti öppna fonddörren.) Ill. Jenny Nyström

Källa: Project Runeberg ·