Teaterstycken 2

ni skulle ha sett henne i det ögonblick då hon tömde giftbägaren.

ölander. Hon var van att tömma bägaren, hon.

sjövall. Och för resten, hvad skall jag göra? I alla de större städerna äro teatrarne upptagna ... Och för öfrigt anser jag det som min kallelse att gifva de här småstäderna ett sublimare begrepp om den högsta af alla konster. Jag vill införa en finare bildning, en ädlare smak i Vimmerby.

ölander. Men hvar ska vi spela? Här finns ju ingen teater.

sjövall. Såg ni inte ladan vid stadsporten? Om somrarne begagnas den till stall.

theodor. Uppträda i en lada, i ett stall? ... Det är förfärligt.

ölander. Var lugn, unge man! Ladans vanliga invånare få nog äta sina mål ordentligare än vi.

sjövall. Som sagdt är, der uppreser jag min teater på en grundval af sex stora bockar, som jag får låna af magistraten.

grip. Men hvar ska vi göra af hästarne då?

sjövall. De få stå qvar ... Vi bygga teatern öfver dem.

ölander. Det var bra det, så ha vi några som hjelpa publiken att stampa.

ek. Men hvar ska vi få publik ifrån? ... Alla menniskor ska väl åstad och se på lindansaren, som har två markattor och en apa att visa.

sjövall. De fördömda markattorna! Och apan se’n! Det är inte första gången en apa dragit sånggudinnorna vid näsan.

theodor. Det var det värsta af allt.

sjövall (efter någon stunds eftertänkande). Vänta ... jag har fått en ljus idé ... en idé som skall fylla hela salongen, trots alla verldens apor och markattor ... Theodor, sätt dig och skrif affischen ... jag ska diktera. (Theodor sätter sig vid bordet och fattar pennan.)

sjövall (dikterande). Med högvederbörligt tillstånd gifver undertecknad i dag på stora teatern i Vimmerby för första och sista gången: Vestas tempel eller Gässen på Capitolium, tragedi i fem akter och femton tablåer, med körer, kupletter, melodramer, fäktningar, nationaldanser och bengaliska eldar m. m., af Alexander Sjövall, teaterdirektör och författare till Röfvarbandet i Skinnarviken med flere större tragedier, som