Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 299
Originalsida 299
Originalsida 298
Originalsida 299
298–299

Sida 299

Herr Dardanell och hans upptåg på landet

andlta akten. 301

källarmästarn. Det var ett ljust spektaket! (Sorl och knot från åskådarne.)

sjövall (inåt). Om jag kunde hitta på något annat slut. . . Om igen med välsignelsen.

grip.

Ä gudars vägnar jag välsignar er . . . sjö vall. Den förbannade Olanderl Fjerde scenen. DE FÖRRE. GRÅSTRÖM.

gråström (inkommande från samma sida, hvarifrån Ek aflägsnat sig). Det är bestämdt son min ... jag kände igen honom.

sjövall (förskräckt). Garfvarn! . .. Hvad vill han här ? grip.

Och åt hvarandra jag er ger.

gråström (störtar in på scenen, vändande sig mot Theodor). Så har jag dig ändtligen fast... Tycker du, att du handlat som en son, du... du förtjenade min förbannelse! (Applåd från publiken i fonden.)

sjövall. Bra! Bral (Applåderar.) Han räddar min tragedi.

theodor (förvirrad). Bästa pappa! (Gör under bela uppträdet med fadern en mängd bortfallande gester.)

gråström. Om din mor såge dig nu der du står och åbäkar dig, så skulle hon vända sig i sin graf. (Applåd frän publiken i fonden.)

sjövall. Ypperligt! . . . Publiken tror att det hör till pjesen.

gråström. Hör du, din dagdrifvare! Ar det för att kluta ut dig som ett åkerspöke som du fått lära dig det dubbla italienska bokhålleriet!

sjövall (för sig). Aj! Det var inte dramatiskt. gråström. Tycker du att du ser ut som en menniska? . . . Nej, som en kalkontupp ser du ut. . . Men vänta du, jag skall lära dig gala med mitt spanska rör, jag. (Rusar

Källa: Project Runeberg ·