Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 326
Originalsida 326
Originalsida 326
Originalsida 327
326–327

Sida 326

Herr Dardanell och hans upptåg på landet

326

profbladet el t, ek frihetens lön.

klipping. Visst inte det... jag ber så mycket. (Afsides.) Hvad är att göra?.. . Säger jag nej, så får jag henne på mej, och det är värre än tie städer.

Beata (med häftighet). Eller kanske ert hjerta slår för någon annan?

klipping. Nej, det slår inte alls, goda mamsell Beata! Tvärtom är det min högsta önskan att kunna behaga er, att vara värdig er kärlek. (Afsides.) De der tre mantal frälse måtte väl inte vara intecknade. (Högt.) Jag skall göra allt för att befordra er lycka.

beata. Jag vågar tro det.

klipping (afsides). Bojor äro frihetens lön. (Sneglar ät sidan på Beata.) Men, herre min Gud, så'na bojor! (Kysser hennes hand. Beata slår sina armar om hans hals.)

Sång N:o 8.

Slutkupletter. klipping.

Mel. »Mitt fosterland o. s. v.» ur Kröningsdagen.

Min roll är slut... min tidning nu upphörer; 'Dock finns det qvar, gudnås, af samma slag. Jag medger fritt, att det finns redaktörer, Som icke äro styfvare än jag. Men samma billighet vi ock tilltro er, När frågan rör publikens långa rad, Det finns, tro mej, nog fler Fårvallaboer Än de som bo uti Fårvalla stad.

Mel. Fredmans epistlar u:o 80.

I.

Men innan vi fälla vår afskedstår, Och hvar och en hemåt går, Jag ber att för er jag sjunga får En sång för det gamla år.

kör.

Stäm upp, stäm upp! Ni säkert det får, Och sjung och sjung så godt ni förmår!

Källa: Project Runeberg ·