Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 359
Originalsida 359
Originalsida 358
Originalsida 359
358–359

Sida 359

Herr Dardanell och hans upptåg på landet

andra aktkn.

knut.

Den konsten kunna vi ändå, Ni har ej skäl att klandra.

Tillsammans.

masken. Hör, sådan tonl Nej, .den person Omöjligt taga kan reson. Ja, följden blef att ni också Snart åto upp hvarandra.

knut. Hör, sådan tonl Nej, den person Omöjligt taga kan reson. Den konsten kunna vi ändå; Ni har ej skäl att klandra.

2.

knut.

Allt skönt, som föds, blef ej så kort, Om man uppsa' er lydnad. Ni mången storhet rycker bort, Som utgör verldens prydnad.

masken.

En storhet, fast hans lif är kort, Er verld blott smälek visar; Men när jag rycker honom bort, Strax hela verlden prisar.

Tillsammans. Hör, sådan ton o. s. v.

3-

masken. En ogift flicka skulle stå På kartan öfverblifna Mångtusen år och lida så Bland andra öfvergifna.

Källa: Project Runeberg ·