Sida 447
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
kböningsdaöen.
447
Nionde scenen.
DE FÖRRE (utom Kammarjunkaren).
patronessan. Det måtte väl inte bli något slagsmål af! patron. Inga onödiga bekymmer, min gumma, ty kommer du ihåg versen:
Så är de moderna hjeltarnes sätt —
Premier i kadrilj och premier i reträtt.
(Afsides.) Den der högdragne aristokraten har jag god lust att klämma åt litet.
vaktmästaren (till Kristine). Man borde inte stå så nära de der tokiga menniskorna.
patron (går till vaktmästaren). Jag ber ödmjukast om förlåtelse, niin herre, men då man är så här på äfventyr tillsammans, så är det också vanligt alt man närmar sig hvarann.
vaktmästaren (tar af sig hatten med ena handen och sträcker paraplyet mot patron med den andra). Inte lör nära — jag ber allraödmjukast — inte för nära. patron. Hål Verkligen?
Amelie (afsides). Jag är alltid så rädd af mig, när jag-skall tala med de der förnäma damerna. (Till Kristine, nigande.) Det är rätt vackert häruppe.
kristine (niger djupt). Allraödmjukaste tjenarinna, ofantligt vackert.
Amelie (afsides). Hon är ju ganska artig.
patron. Ja så — inte för nära--nå nå — jag
skall iakttaga ett vördnadsfullt afstånd.
vaktmästaren (afsides). Gud tröste mig för den menniskan — han ser ryslig ut.
patronessan (till Kristine). Hur gammal är fröken? kristine (afsides). Fröken! (Högt.) Allraödmjukaste tjenarinna, jag har nyss fyllt mina tjugu år.
patron. Min herre har då kommit upp för riksda'ns skull?
vaktmästaren. Hva- hva- förslag? För riksda'ns skull? ■— Nej, jag har kommit hit upp för att se kröningen, liksom herr grefven. (Afsides.) Hur kan man ta upp eri sådan der i tornet.
Källa: Project Runeberg ·