Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 454
Originalsida 454
Originalsida 454
Originalsida 455
454–455

Sida 454

Herr Dardanell och hans upptåg på landet

454

kröningsdagbn.

notarien (kysser Ameli.es hand). Si har jag då hunnit målet för mina ljufvaste förhoppningar 1

sjömannen (kysser Kristine på mun). Tack, min ängel — hon ska må som perla i guld!

Fjortonde scenen.

DE FÖRRE. KAMMARJUNKAREN. TORNVÄKTAREN

(strax derefter).

kammarjunkaren (tappar hatten öfver balustraden). Aj, min hatt! Jag tappa' min hattl Jag tappa' min hatt!

sjömannen (fattar luren). Vänta, ska jag hjelpa kammarjunkare (Tutar öfver balustraden.)

tornväktarn (uppspringande). Hvad är det för ett satans väsen I Hvem är det som tutar midt på ljusa dagen?

kammarjunkaren (framspringande barhufvad). Hvilken fördömd oturl Jag har mitt visitkort i hatten — hela verlden får veta att kammarjunkar von Luften varit uppe i tornet! (.Rifver sig i håret.)

tornväktarn. Se hur de titta upp från gatan — jag blir olycklig — ack, jag arma anka! (Klår sig i hufvudet.)

kammarjunkaren (rusar mot tornväktarn). Karl, hvar är min hatt?

tornväktarn. Herre! Hvar är min tut? (Sjömannen sätter luren emellan k ammarjankarens och tornväktarns hufvuden och tutar. Tornväktaren sticker armen i lurtralten.) Tyst då! Vill herrn att jag skall trakteras med vatten och bröd på kungens kröningsdag?

sjömannen (lemnar honom luren). Så tag den då, din torndyfvel.

kammarjunkaren. Jag måste skynda mig ner för att fä tag i honom innan det blir för sent. (Springer åt ena sidan af balustraden.) Maka åt er, go' vänner.

första person. Var så god och stig på. (Ger rum Jör kammarjunkaren och visar nedåt.)

kammarjunkaren (återkommande). Jag har alldeles förlorat hufvudet! (Springer ner i hufven.)

tornväktarn. Jag tror han springer sin väg — det var han som beställde tornet — pengarna för tornet, herre. (Springer efter ner.)

Källa: Project Runeberg ·