Sida 479
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
jenny ellkit ångbåtsfärden.
479
kaptenen (till maskinisten). Hvad har maskinisten oppe att göra?
maskinisten. Jag gick bara upp för att vädra mig lite, herr kapten.
kaptenen. En maskinist får inte vädra sig — packa sig genast ner till sin maskin igen. gesällen. Det är billigt.
maskinisten (till jungfrun). Det säger jag dej, Kristin, att om du låter den der landstrykarn — kaptenen. Nå, är han döf?
maskinisten (till jungfrun). Söta Kristin! Bara du inte talar vid den der krabaten, så ska du, när vi kommit i land, få en hel strut med russin och krakmandel.
kaptenen (lägger handen på maskinistens axel). Ar han då rent af galen?
gesällen. Visst är han galen. (Slår armen om jungfrun.) Jag ska göra honom klok igen.
kaptenen (skjuter bort maskinisten). Inga resonnemanger. maskinisten. Jag går — jag går, herr kapten — jag kan bli ursinnig af förtviflan — fördömda befattning 1
kaptenen. Se så, ner och svalka sej nu. (Skjuter ner maskinisten.)
gesällen (tager ur fickan en flaska och ett bröd). Jag tror man tar sig en tryckare på den saken. (Dricker.) Se så, min sköna, inte är det värdt att vara ledsen för det, inte. Skål för hela maskineriet.
lejonet (uppkommande med fyra apelsiner på en tallrik). Charmanta apelsiner, på min ära, men så va' de också de enda som va' qvar. (Till skomakaren.) Tjenare, tjenare, min bästa herr skomakare!
skomakaren. Åh, mjuka tjenare 1 Jag har redan två gånger i dag haft den äran helsa på herrn, men herrn har alls inte obsalverat mig.
lejonet (midt emellan skomakaren och garfvaren, hållande ut tallriken åt den sidan der garfvaren slår). Pardonnez moi, min bästa skomakare I Jag är så närsynt, så horribelt närsynt.
skomakaren. Herrn löfte komma opp till mig innan resan till Stockholm, för att uppgöra det der lilla som ännu står oss emellan.
lejonet. Hva — hvad var det, min bästa herr ålderman — hva — hva kan det vara? Var så god — var så god och förklara er.
Källa: Project Runeberg ·