1720, 1772, 1809

afgörandet ej anförtros ät en pålitligare domare, än åt honom. Också hade hans utnämningar i allmänhet ett afgjordt företräde mot fadrens. Adlercreutz, Helwig, Ti be 11, Cardell, som redan voro kände och använde under denna regim, skulle kanske kunnat mäta sig med en eller annan bland sednare tiders Generalspcrso-ner, utstyrda med gula, ja till och med blå band. Ehrenheim ocli Zibet förenade den största duglighet och grundlighet ined llomersk dygd. De voro besmittade blott med den Svenska statsmanna- och gunstlings-arfaynden: inbördes oenighet, hvilken under Gustaf III skiljde Armfelt och Toll, under Gustaf IV Ehrenheim och Zibet, under Carl XIII Adlercrcutz och Adlersparre, samt under Carl XIV Cederström och Wirsén, Lagerbjelke och Akerhjehn. Det var denna arfsynd, soni beröfvade oss Ilelwig, sedan Cardell blef allsinäktig. Toll, utmärkt diplomat, administratör och polisminister, fyllde med heder sin plats, i spetsen för ett af de vigtigaste och vidsträcktaste landskapers förvaltning efter att vid början af sin bana, såsom jurist, hafva blifvit förklarad oduglig att bekläda domareembete, och vid slutet, smyckad ined den högsta militäriska rang, utan annan egentlig krigsära, än den, visserligtn hvarken