1720, 1772, 1809

”publiker eller Monarkier, med eller u-”tan republikanska institutioner; allt är

grymt frispektakel iit ilen räa, djuriska hopen 7 Lagstifta ren bör dessutom ej förbise, att yttre omständigheter ej sällan inverka på bestraffningens halt, äfven vid de tillfällen dä man velat, att straffet skulle i lika mätt drabba förbrytarne. Ty obcräknadt livad som i detta afseende uteslutande Ini-lar på verkställarnes olika sinnesstämning och olika kroppskrafter, måste man erinra sig, att spö- oeli risslitning nödvändigt medföra olika plägor, om bestraffningen verkställes under sommarluft eller vinterköld.

Det är således, icke endast till mina landsmäns, af mig ingalunda betvifinde, känsla för jncusklighet oeli rättvisa, jag talar, da jag nu tillåter mig att fästa deras uppmärksamhet pä behofvet af förändrade strafflagar: tlet ar fastmera deras klokhet, jag påkallar. Dc inse säkert, bättre än jag skulle förmå Utveckla uti eu motion, till hvilken jag, af grannlagcnhct att ej alltför länge taga i anspråk en dyrbar tid samt Höglofl. Kidder-skapets oeli Adelns undocende, ansett mig ej böra gifva en längre inledning, liela vigten och omfånget af detta ämne. Jag vågar derföre hysa den glädjande förhoppning, alt ej varda en ropandes röst i öknen, dä jag nu vördsamt föreslår:

l:o Att spö- och risstraff aldrig ml knnna användas, i stället för penniiigeböter, då brottet med sadana kunnat försonas, men tillgång hos den sakfällde brister;

2:o Att spö- och risstraff aldrig må äga rum för första resan begången förbrytelse,