Read Runeberg

1720, 1772, 1809

Originalsida 389
Originalsida 389
Originalsida 388
Originalsida 389
388–389

Sida 389

1720, 1772, 1809

Uliquc. Tout po ur un voyageur libre est objet d’amusement, d'hislruclion et de c ur ios il e? niais lorsqtfon suit' nnc cour, clle scule devicnl Vobjet de la curiosite gcncrale; c’’est clle et non le pays qui est le vrai spcclacle; elle ne vas pas voir les hommcs et les peu-ples, ce sont cux qui accourent en foule sur son passage, et le bruit pcrpétucl des acclamations volontaires ou com-vtandees laisse peu dc place au doux c/tar me desentretiens et des reflexions *).

Det blef Sverige förbehållet, att framte en åskådlig vederläggning- af Grefve Sé-gurs skildring. Man läse blott Statstidningens berättelser om Kongl. Familjens resor; och Professor Gravvanders vackra uttryck, då han iSköllersta hade den nåden att hålla ett underdånigt talT böra, som nian »äger, återskalla ur djupet af livarje redligt Svenskt hjerta: ”Eders INIajjt” — sade han näml. — ”har med Sin ankomst till Norden ”tillfört oss lyckan, som genom denna omsorg här grundat och vidgat sitt välde.” (se Statstidningen Nr 242 d. 19 Okt. 1835).

•) Pohlens siste Konung, livarom liiir ofvan för-mältes, hade, då lian ännu var blott Grelve Ponia-towski, blifvit för skuld. bvsatt i Paris, Ilans tillkommande Miijrt utlöstes irån galdstugan af en rik ■pcgelfakrikanlH hustru, Mndnme Geoffrin. Stanii-laus August lievnrade denna tjenst i tacksamt minne, underhöll med henne en oafhruten brefvexling, böd henne till Pnhlcn och cinollof; henne der med »amma öinliet, som han kunnat visa en iuor och cn Siklrogeu vän..

Källa: Project Runeberg ·