Sida 14
Tyska riket
14
JRYSSLÅND. — TYSKLAND.
Städer med öfver 50,000 inv. år 1900:
Astrakan ..............112 800
Berditschev..........53 700
Bjelostok..............63 900
Bobruisk............35 200
Dünaburg..............69 700
Jaroslavl............70 600
Jekaterinoslav . . . . 121 200
Jelisavetgrad.....61 800
Kasan..............129 900
Kharkov..............174 800
Kherson..............69 200
Kijev........247 400
Kischinev............108 800
Kovno..............73 500
Krementschug .... 68 600
Karsk..............52 800
Lodz........3L4 100
Lublin..............50100
Minsk..............91500
Moskva..............1 039 000
Nikolajev............92 000
N. Novgorod............90 000
Odessa..............405 000
Orel................70 000
Orenburg ...... 72 700
Reval..............64 600
Riga..............282 900
Rostov..............120 000
Sam ar a............91 700
S:t Petersburg..........1 439 400
Saratov............137100
Schitomir............65 500
Tula . ...........111000
Warszawa ..... 638 200
Vilna..............154 500
Vitebsk............65 600
Voronescli..........80 600
Näringar:
Det stora flertalet af befolkningen ägnar sig åt jordbruksverksamhet, endast 5 proc. åt grufdrift och industri.
Af arealen äro 10,000 kv.-mil (19.1 proc.) improduktiva, 20,900 kv.-mil (38.8 proc.) skogbetäckta, 8,500 k v.-mil (15.9 proc.) upptagna af äng och betesmark, 15,000 kv.-mil (26.2 proc.) åker.
Trots den starka inhemska förbrukningen af timmer och bränsle exporteras dock trävaror för ett års värde af 80 à 95 mill. kr. Därjämte lämna skogarna harts, beck, tjära och pottaska samt massor af pälsverk. Betesmarkerna äro af mesta betydelse i södra Ryssland, där från stränderna af' Asovska sjön till mellersta Ural kosacker och nomader hålla väldiga hjordar af hästar, nötkreatur, får och svin (ex. i Donbäckenet 300 får, 160 nötkreatur och 40 hästar på hvarje hundratal af befolkningen). Nomadfolken förse en god del af det inre Ryssland med dess behof af ull, talg, filtar, fårhudar och fina lammfällar. I större delen af riket är jordmånen af föga god beskaffenhet, men sydöst om en linje från galiziska gränsen till Samara af yppersta art (tschernoschom-svartmylla). Absolut taget frambringas här vida mer spannmål än i någon annan europeisk stat, i norden företrädesvis råg och hafre, i söder hvete. Under normala förhållanden komma 45 à 50 proc. till export. I vissa trakter odlas mycket industriväxter. I områdena kring Peipus och öfre Volga odlas lin, i öfre Dnjeprs och Okas flodbäcken hampa, i Sydryssland, särskildt i nejderna kring Kijev, sockerbetor. I Ryssland skördas 2 tredjedelar af världsdelens lin och denna spånads-växt bildar ända till 10 proc. af exporten; sockertillverkningen, ehuru i och för sig af betydande omfattning, är dock knappt hälften så stor som den tyska, likvisst räcker den för export till Svarta hafs-landen. Hela kustranden utmed Svarta hafvet och Asovska sjön samt landet därifrån bort till Ural och i Transkaukasien lämpar sig väl för drufkiütur; denna går också alltjämt framåt och lämnar redan nu 4 mill. hl. vin.
Riket äger icke obetydlig tillgång på stenkol i Lysa Göra, söder om Moskva, vid mellersta Donets och på västra sidan af mellersta Ural, järnmalm på östra sidan af denna bergstrakt, i nejderna kring Moskva och i Lysa Göra, zink i Lysa Gora, koppar, guld och platina i Ural. Guldproduktionen stiger till 25 proc. af jordens, kopparproduktionen är betydligt underlägs en den tyska, i följd at dålig koltillgång är metall-och maskinindustrien alldeles otillräcklig för landets behof. Däremot räcker väfnadsindustrien, som har sina härdar i de båda hufvudstäderna, i västra Polen och i södra Storryssland, till för export åt Finland och Asien. Af betydelse äro därjämte trä-, bast- ocli läderindustrierna. Egendomligt för Ryssland är att fabrikerna drifvas i allmänhet blott under vintern, medan arbetarna i öfrigt äro sysselsatta vid jordbruket.
De stora floderna, af hvilka Volga har en längd af 360, Dnjepr 215, Dvina 100, Don 186, Dnjestr 140 och Diina 93 mil, äro till större delen segelbara och på sina ställen förenade genom kanaler, så att Ryssland äger vattenvägar med en uppgifven längd af 4,300 mil. Ar 1900 förfogade riket öfver ett järnvägsnät af 5,000 mils utsträckning, 0.8 km. på hvarje kv.-mil, mot 2.5 i Sverige, 9.6 i Tyskland, 21.4 i Belgien. Därtill kommer att landsvägarna äro dåliga, hvadan kommunikationsmedlen visa sig mycket otillräckliga, I förhållande till folkmängden är handelsflottan ytterst obetydlig: 2,200 segelfartyg och 790 ångare med en sammanlagd dräktighet af 650 tusen tons.
Sammanlagda varubytet med utlandet uppgår till ett värde af 1,700 à 2,000 mill. kr. Af de värden, som år 1891 fördes öfver till andra europeiska land, upptogo näringsämnen 60.8 proc., däraf spannmål ensamt 51.5 proc., råämnen 33.4 proc. och fabriksvaror 3.3 proc.; af dem som samma väg importerades utgjorde näringsämnen 16.3 proc., råämnen 62.3 proc., fabriksvaror 21.0 proc. De land med hvilka Ryssland har lifligaste handeln voro:
Tyskland .......(26.7 proc. af export. 27.2 proc. af import)
Storbritannien......(25 „ „ „ ' 22 „ „ „ )
Frankrike.......(6.8 „ „ „ 4.4 „ „ „ )
Österrike-Ungarn.....(4.7 „ „ „ 4.2 „ ., „ )
Mynt: 1 guldrubel à 100 kopek = 4 francs = 2.88 kr., 1 silfverrubel = ungef. 1.78 kr. Mått: 1 saschen à 3 arschin à 4 tum = 2.13 m. 1 dessjatina = 109.25 ar.
1 tschetwert à 8 tschetverik à 8 garnez = 209.91 1. Vikt: 1 pud à 40 skpd = 16.38 kg.
Besittningar: i Asien (inkl. Kaspiska hafvet) 170 024 kv.-mil, 16 925 300 inv.. 1 pr kv.-km. Skyddsområden........... 2 650 „ 1 750 000 „ 5 „
Tyska riket.
Statsskick: Förbundsstat med gemensamt öfverhufvud, tyske kejsaren, som delar lagstiftningen med ett af de särskilda staterna utsedt förbundsråd och en af folket väld riksdag. Gemensamma äro därjämte diplomati, här och flotta, tull-lagstiftning, mynt, mått och vikt, post och telegraf.
Till nationaliteten äro öfver 90 proc. (91.5) tyskar, 3 mill. (6.4 proc.) polackar och tjecker, 250 t. (0.5 proc.) fransmän, 290 t. (0.6 proc.) litauer och vender samt 100 t. (0.2 proc.) danskar; till konfessionen 62.8 proc. evangeliska kristna, 35.8 proc. katoliker och 1.1 proc. israeliter.
Källa: Project Runeberg ·