Sida 18
Schweiz
18
SCHWEIZ.
nedre Österrike äro lifliga industriområden. Främst stå de tjeckiska landen Böhmen, Mähren ocli Schlesien. Den produktiva arealen upptages här till hälften af åker, till tredjedelen af skog. Jordbruket drifves på intensivt sätt och lämnar särskildt stora kvantiteter sockerbetor och humle. Många trakter äro rika på mineral; vid Pilsen och Kladno brytes järnmalm, i norra Böhmen och i Schlesien kol. Den industriella verksamheten är omfattande och vidt förgrenad. Här produceras öl och socker, glas och porslin, järnvaror, linne, bomulls- och ylleväfnader.
Riket har en mycket kort kustlinje, men stora segelbara floder och ett järnvägsnät af nära 3,000 mils längd. Värdet af varubytet med utlandet steg 1892 till 2 430 mill. kr. Häraf gingo ända till 62 proc. öfver tyska gränsen, 18 proc. öfver de andra landgränserna och 20 proc. öfver hamnarna.
De viktigaste exportartiklarna äro i proc. af totalexporten:
sad och mjöl . . . 12.8 kreatur.....6.0 sprit, vin och öl . . 4.0 lädervaror .... 2.9
trä och trävaror . 10.3 socker......6.5 korta varor och ur . 3.6 glas......2.0
De förnämsta importartiklarna äro i proc. af totalimporten:
kolonialvaror: kaffe.....6.2 väfnadsämnen: bomull .... 10.0 garn.....13.2
tobak .... 2.5 silke.....3.5 siden..... 2.0
ris.....1.6 ull.....6.5
Summa 10.3 Summa 20.0
Mynt: 1 krone à 100 heller = 0.76 kr.
Mått och vikt: De metriska,
Schweiz.
Statsskick: Förbundsrepublik mellan 22 särskilda kantoner med gemensam regering, diplomati, gemensamt härväsen, mynt, mått och vikt, gemensam järnvägslagstiftning, tull, post och telegraf. Den verkställande makten tillkommer ett af representationen för 3 år utsedt förbundsråd (bestående af 7 personer) som inom sig utser president for 1 år.
Språkliga och konfessionella förhållanden: Något mera än 70 proc. tala germanska, nära 30 proc. romanska tungomål och af de senare 1 och en half proc. rätoromanska, 6 proc. italienska och resten franska. Till bekännelsen räknas 58 proc. som protestanter, 40 proc. äro katoliker, 1 proc. judar.
Kantoner och folkmängd år 1888:
Kantoner. Areal i kv.-mil. Folkmängd. i Pr i kv.-km. Aargau .... . 14.0 193 580 138 Appenzell Inn. Rh. 2.4 54 109 224 Appenzell Auss. Rh. 1.8 12 888 73 Basel, land . . . 4.2 ; 61 941 147 Basel, stad . . . 0.4 73 749 — Bern..... 68.9 536 679 78 Fribourg .... .: 16.7 119155 72 S:t Gallen . . . . 20.2 228 174 114 Genëve ..... 2.8 ; 105 509 383 Glarus ...... 6.9 33 825 49 Graubünden . . . . 71.3 94 810 13 Luzern ...... 15.0 135 360 90 Neuchatel..... 8.1 ! 108 153 135
Schaffhausen . . .; 2.9 37 783 129
Schwyz.....i 9.1 50 307 i 55
Solothurn.....1 7.9 85 621 108
Thurgau.....I 9.9 104 678 106
Ticino............28.2 126 751 45
Unterwalden o. W. .[ 2.9 12 538 43
Unterwalden n. W. .| 4.7 15 043 32
Uri..............10.8 i 17 249 ! 16
Vaud......! 32.2 247 655 i 78
Valais......! 52.5 101 985 | 19
Zug..............2.4 23 029 ! 97
Zurich . . . ._. .; 17.3 337 183 j 197
Schweiz; 413.5 ; 2 917 754 | 71
Städer med öfver 35,000 inv. år 1900:
Zurich....... 159 000 Bern........ 66 000 S:t Gallen...... 34 000
Genëve....... 59 000 Lausanne...... 48 000 La Chaux de Fonds . . 37 000
Basel....... 114 000
Näringar:
Af befolkningen ägna sig 41 proc. åt jordbruk och boskapsskötsel, 37 proc. åt industri; landet är sålunda i ungefär lika hög grad industri- som jordbruksidkande.
Af arealen upptager åker 16.5 proc., äng och betesmark (alpmattor) 35.9 proc,, skog 18.4 proc., vingårdar 0.8 proc., medan 28.4 proc. äro improduktiva. Sädesodlingen, som företrädesvis idkas i det s. k. midtlandet, täcker icke på långt när den inhemska förbrukningen, hälften af den behöfliga spannmålen hämtas från utlandet. Af större vikt är boskapsskötseln, i synnerhet i bergskantonerna, där denna näringsgren är den enda, som naturen själf anvisar. leke heller denna förvärfskälla räcker emellertid för landets behof. I de rika alstren af sin blomstrande industri, som understödjes af god tillgång på vattenkraft, äger emellertid riket medel att förvärfva hvad som behöfves. Siden- och bomullsväfnaden i Basel och Zurich äro utmärkt renommerade; i Zurich och Winterthur sysselsätter maskintillverkning tusentals personer, i Jura och Genëve är det fullt med urfabriker.
Handeln understödjes af ett järnvägsnät om 390 mils utsträckning; af eminent internationell betydelse är den utmärkta S:t Gotthardsbanan från Immensee vid Zugsjön till Chiasso i närheten af Comosjön. Sammanlagda varubytet med utlandet uppnår ett värde af 1 500 mill. kr. År 1900 utgjorde i proc. af: närings- och njutningsmedel, djur, råämnen, fabrikat import .... 26.8 5.7 38.5 29.0
export .... 9.5 2.7 8.3 79.5.
Källa: Project Runeberg ·