Sida 21
Italien
ITALIEN. — GREKLAND. — RUMÄNIEN. 21
Städer med öfver 50,000 inv. 1900:
Bari .... 77 500 Genua . . . 234 700 Neapel . . . 563500 Turin. . . . 335 700 Bologna . . . 152 000 Livorno . . . 98 300 Palermo . . . 309 700 Venedig . . . 151800 Catania . . . 149 300 Milano . . . 491 500 Rom .... 462 800 Verona . . . 72 200 Florens . . . 205 600 Messina ... 149 800
Näringar:
Italien är tills vidare ett jordbruksland. Af arealen upptaga åker och vinplanteringar 46.2 proc., olivlundar 2 proc., kastanjlundar 2 proc., risfält 0.5 proc., betesmarker 25 proc., skog 11.7 proc., improduktiv mark 13.1 proc.
De olika sädesslagen: hvete, majs och ris upptaga icke så obetydligt utrymme, men skörden räcker icke för den tätt boende befolkningens behof, däremot står Italien främst bland Europas länder som producent af frukt: fikon, mandel, russin, agrumer samt kastanjer, af råsilke och af olivolja, ehuru i fråga om den senare kvaliteten icke alis motsvaras af kvantiteten. Det samma gäller om alstren från vinplanteringarna, hvilka här äga större utsträckning än i Frankrike.
På mineralskatter är Italien i det hela fattigt. Stenkol saknas nästan helt och hållet, järnmalm finnes däremot i riklig mängd på Elba, dessutom i provinserna Bergamo och Brescia samt vid Iglesias på Sardinien, bly och zink på Sardinien, koppar, kvicksilfver och tenn i de toskanska malmbergen, svafvel massvis på Sicilien och marmor i de berömda brotten vid Carrara,
Med undantag af Poslätten är i Italien den industriella verksamheten relativt föga utvecklad. Nästan öfverallt på Poslätten, där vattenkraft står att erhålla, finnas sidenfabriker, alldeles särskildt i Milano och dess omnejd, där 250 tusen människor ha sitt uppehälle af denna näringsgren. I nästan alla italienska städer tillverkas guld-, silfver- och bronsartiklar, på sina ställen (Venedig och Murano) glasvaror, industrigrenar som dock icke vunnit någon egentlig marknad i utlandet. Järnverk och maskinfabriker, de senare hufvudsakligen i Ligurien, finnas icke i tillräcklig mängd för landets eget behof; skeppsbyggeriet, lokaliseradt hufvudsakligen i Ligurien, är däremot mycket blomstrande.
Handelsflottan bestod 1900 af 5,800 fartyg, däribland 470 ångare, om 999 tusen tons, järnvägsnätet hade år 1900 en utsträckning af 1,618 mil.
Varubytet med utlandet uppgick år 1892 till ett värde af 2,200 mill. kr. Af exportvarorna upptogo närings- och njutningsmedel 29.2 proc., däraf olivolja 6.3 proc., sydfrukter 6.0 proc., vin 5.8 proc., råämnen 60.6 proc., däraf silke ensamt 34 proc., svafvel 6.1 proc., fabriksvaror 8.7 proc.; af importartiklarna utgjorde närings- och njutningsmedel 29.8 proc., däraf spannmål 14.2 proc., råämnen 49 proc., däraf stenkol 8.1 proc., fabriksvaror 19.1 proc. De länder med hvilka Italien drifver sin lifligaste handel äro: Storbritannien ...... (11.8 proc. af export, 20.8 proc, af import)
Frankrike.......(15.3 „ „ „ 14.4 ., „ )
Tyskland........(15.2 ., „ „ 12.3 ., ., „ )
Österrike-Ungarn.....(11.3 „ „ 10.4 ., „ )
Schweiz........(18.0 „ „ „ 4.2 ,, „ „ )
Mynt: 1 lire à 100 centesimi = 0.72 kr.
Mått oeli vikt: De metriska.
Kolonier: i Afrika 5,062 kv.-mil, 689,500 inv.
Syd östeuropeiska halfön. Grekland.
Statsskick: Konstitutionellt monarkiskt.
Språkliga oeli konfessionella förhållanden: Af befolkningen äro 94.4 proc. greker, 5.0 proc. albaner, 0.6 proc. armenier, vlacker och turkar. Till konfessionen 97.5 grekiskt ortodoxa. 1 proc. andra kristna, 1.3 proc. muhammedaner och 6,000 israeliter.
större städer: Aten 115,800, Piraeus 49,200, Patras 38,000, Korfu 30,000, Hermupolis 28,000 inv. Näringar:
Grekland är så godt som uteslutande jordbruksland. Af arealen äro åker och trädgårdar 14 proc. vingårdar 4.6 proc., äng 37 proc., skog 9.3. proc., improduktiv jord 35.1 proc. Boskapsstockeü omfattar hufvudsakligen svin, får och getter samt åsnor och mulor, men räcker icke för behofvet; af säd odlas hvete, majs, hirs och korn, men icke på långt när tillräckligt för konsumtionen, af handelsväxter äro korinter af största vikt, därjämte bomull, tobak, drufvor, oliver och sydfrukter.
Bergsbruket och industrien äro af ringa betydelse.
Ar 1900 ägde Grekland en handelsflotta af 1,075 fartyg, däraf 150 ångare, om 320,000 tons och ett järnvägsnät af 103 mils längd. Sagda år uppgick handelsomsättningen på utlandet till ett värde af 160 mill. kr. Af exportvarorna kommo på näringsämnen 69.9 proc., på ensamt korinter 49.7 proc., på råvaror 30.1 proc.; af importen upptogo näringsämnen 33.9 proc,, däraf spannmål 19.6 proc., fabriksvaror 39.3 proc., råvaror 22.6 proc. De länder med hvilka Grekland har sin lifligaste handel äro (i ordning): Storbritannien, Turkiet, Frankrike, Österrike-Ungarn oeli Ryssland.
Mynt: 1 drakma à 100 lepta = 0.72 kr.
Mått: 1 stadion à 1,000 piki = 1 km.
1 stremma — 1 kv.-km.
1 kilo à 10 kotyli à 10 mistra = 1 hl.
Vikt: 1 talent à 1,000 miner à 1,500 drakmer = 150 kg.
Rumänien.
Statsskick: Konstitutionellt monarkiskt.
Språkliga och konfessionella förhållanden: Ungefär 97 proc. tala rumäniska, däraf dock 400 tusen (8 proc.) äro judar och 300 tusen (6 proc.) zigenare. Af de återstående 3 proc. äro 85 tnsen
2. — Text Ull Cohrs Atlas.
Källa: Project Runeberg ·