Sida 101
IV. Resa från Santa Marta till Cartagena
de finnas; men att komma dit, blir svårare. Sedan man förgäfves sökt någon passage, ar man kanske nödsakad att göra en inhuggning emellan tvenne träd, genom de med lianer tätt inväfda grenarne och buskarne. Detta sker med en kort bred sabel, kallad Machetej livilken i Indianernas, hand uppfyller behof- ven af knif, yxa och försvarsvapen. Sedan man med denna arbetat sig igenom, på be- kostnad af kläder och kanske skinn, finner man törhända slutligen sällskapet sysselsatt med att. upphjelpa den liggande, flämtande trosshästen, från lavars rygg koffertarne redan äro afsadlade. Ändteligen har man då fått den på benen, och allting i ordning, samt fort- sätter det långsamma tåget på en något bättre väg, till dess ett nyligen kullfallet träd, med sin stam, gör en förhuggning tvärs öfver den- samme. Den är för hög för att hoppa Öfver, och för låg att rida under, älven om man, lik en konstberidare-Paljazzo, ville sjelf klänga öfver, och låta hästen krypande passera un- der. Det lins således icke annat att göra, än bana en ny väg omkring, och till den ändan börjas en ny inhuggning; livilken ändå blir kanske mindre påkostande , då man derunder besinnar, att man nu avbetar föl' efterkom- :i
Källa: Project Runeberg ·