Sida 44
Lövenskjold
4
Hoppets stolta bild i fören klyfver böljorna i tu, Och en vinkande S:t Elms-eld framför honom fladdrar nu.
”Högt jag älskar häfdens minnen, ej jag älskar dem likväl ”Mer än hoppets sköna löften: hoppet fostrat upp min själ.
”Minnets rike är begränsadt, hoppets — dess oändlighet — ”Endast stjernan, som i rymden stakar ut dess rågång, vet.
”Grekland fallit, Rom gått under: grafvar, med två verldar i; ”Ingen magt på jorden störtar hoppet och dess monarki.
”Minnet räknar blott förluster, hoppet blott af segrar vet: ”Kring hvar ädel ynglings midja starkhetsbältet spänner det.
”Ett palats är modigt sinne: hoppets genius thronar der; ”När palatset en gång störtar, minnet dess ruiner är.
”Hoppet med triumf och seger stiger öfver allt i land, ”Hoppet far kring hela verlden med en lager i sin hand.
”Termopyhlens hjeltar föllo: monumentet blef:en verld, ”Men vid hoppets sida blixtrar ännu Leonidas svärd.
”Jag vill strida; kom, O Genius! följ mig du i stridens-gny! ”Flyg framför mig som en sköldmö, gungande på purpursky!
”Lifva upp hvar hjeltesaga, som jag drömt bland höga fjäll, ”Och som manande gestalter dem framför mitt öga: ställ;
”Tag en blixt från Fanarauken och uti mitt svärd den lägg: ”Eld i själen, eld i hjertat älskar eld: i klingans egg:
”Visa mig ett land, der männer kämpa nu för härd-och hem, ”För sin frihet, för sin ära, och jag kämpa vill med dem.
Källa: Internet Archive ·
