Elden

EDT RSA rare list -- myr mr - SEÖS SE ERA REN ERE

TR & KNrr7-A4AR AG FÅ

7 ög $ Fr dir sun fe RÅ Sa sliäfg SR AR VN GENE SNS JR Sätra

UTREDANDE AF ELDENS NATUR. 37

I den luft vi inandas, finnes syre, den ena bestånds- delen i kolsyran; hvarifrån har nu kolet kommit? Tyd- ligen från människokroppen. Om vi hålla ett stycke kött framför stark eld, kolas det — vi kunna därför lätt förstå att kol finns i vårt kött, blod, hud och så vidare. Vi skola nu i korthet redogöra för förloppet vid andningen.

Vid snandningen strömmar luften genom luftstrupen och delar sig sedan i de tvänne luftrör, som gå till hvar-

"dera lungan. Dessa luftrör dela sig i allt finare och

finare grenar, hvilka sluta med små blåsor, i hvars väggar blodkärl utbreda sig i ytterst täta nät. Här kommer blodet i beröring med den inandade luften; af denna upp- tager blodet syret och håller det bundet i en lös förening, hvarvid blodet blir Ijusrödt. "Sedan medföljer det bundna syret blodet på dess kretslopp genom kroppen; det går öfver i kroppens >»väfnader> (= muskler, körtlar och så vidare), och i dem sker »förbränningen>, i det att vissa af kroppens kolhaltiga beståndsdelar med syret förena sig till kolsyra; denna upptages af blodet, återföres af detta till lungorna, frigöres där och bortgår med den utandade luften, såsom vi sågo vid vårt försök. När blodet under kretsloppet förlorar en del af sin syremängd, blir det mörkrödt. Vid detta kemiska förlopp, hvilket hufvudsakli- gen äger rum i musklerna, utvecklas värme, och det är just detta förbränningsförlopp, som är källan till människokrop- pens värme. Att vi värkligen hafva en egen värme, som gör att vi äro varmare än luften omkring oss, märka vi bäst om vintern; när det är så kallt att vattnet fryser till is, skulle äfven blodet i våra ådror stelna, om icke värme alstrades inne i vår kropp. ”) — Ett gram kol ut- vecklar, när det förenas med syre, alltid en och samma värmemängd — men i ljuslågan sker förbränningen hastigt och på en fläck, hvarför den lilla lågan är mycket het. Inne i kroppen sker förbränningen långsamt och på en stor yta, hvarför en lägre värmegrad uppstår, under det att samtidigt en stor kroppsmassa uppvärmes.

Vi veta, att luften är nödvändig för vårt lif; utan tillgång på luft dö vi genom kväfning. Af det ofvanstå-

”) Om man i armhålan på en frisk människa sätter en termo- meter, finner man, att den sommar och vinter visar en värme af 3 grader. |

RR PES RR ryan arSSnnA ESNATNSAOSREDNEANNGNNONRRN WESSST GOT RR PER TIG EVS pre sten TR OVE