Elden

HVAD MAN FOBDOM TRODDE OM ELDEN. Z

till exempel järn 'och guld, voro sammansatta af olika mängder af de fyra elementen, så blef häraf en följd att man genom värme, köld eller andra medel skulle kunna öfverföra järn till guld och tvärtom. Denna åsikt, som icke var grundad på några iakttagelser eller försök öfver de olika ämnenas natur utan blott ett hugskott af filoso- fen, bibehöll sig emellertid genom nära tjugo århundraden. Ledda af den, försökte de så kallade a!kemisterna under medeltiden på tusentals olika sätt att göra guld. De stötte sönder och blandade tillsammans, de glödgade och smälte, de grubblade och funderade, de förspillde år och rikedomar, men allt förgäfves — intet guld frambragtes i deras skålar och deglar! Då började de slutligen ana att själfva åsikten om tingens natur var oriktig — efter- som den därur dragna slutsatsen att järn kunde förvandlas till guld var oriktig. Man ledsnade på Aristoteles och sökte sig en ny förklaring. Men äfven denna gång gjorde man på samma sätt som Aristoteles:-man grep en för- klaring på måfå och sökte att passa in den på värklig- heten. Man insåg ännu icke, att den enda metod (= sätt), hvarigenom vi kunna få veta någonting om tingens natur, består i att genom iakttagelser och försök och på grund af dem dragna slutsatser småningom leta sig fram till sanningen.

Innan jag redogör för detta andra försök att förklara elden, måste jag bedja läsaren att icke tröttna på denna redogörelse för gamla, oriktiga förklaringar. Om man vill fullt förstå en vetenskaplig förklaring eller en teori, som den ock kallas, och undersöka, om den är sann, finnes intet bättre sätt än att taga reda på gamla, miss- lyckade förklaringar och se efter, hvilka fel som begåtts vid deras uppställande och som sedan vållat deras fall. Måhända har äfven läsaren föreställt sig att elden är ett särskilt, själfständigt ämne liksom vatten eller luft, och då kan det vara fördelaktigt att riktigt inse, huru detta antagande strider mot värkliga förhållandet.

Vi återgå då till eldens historia. År 1702 framställde tysken StaAl den åsikten, att alla ämnen, som kunna brinna, det vill säga alla brännbara ämnen, innehålla en gemen- sam beståndsdel, som han kallade flogiston. När ett ljus brioner, bortgår enligt Stahl mycket flogiston och visar sig som en låga. Det finns ämnen eller kroppar, Såsom