En läkare

när den preussiske generalen von Bittenfeld genom ett djärft angrepp bemäktigade sig de danska befästningarna. Bland de 2,600 fångarne befann sig äfven den unge svenske läkaren. Han släpptes dock redan efter tre dagar på hedersord lös ur fångenskapen.

Efter fortsatta studier och aflagd licentiatexamen blef han omedelbart, 1867, stadsläkare i Enköping.

Enköping var vid den tiden mest kändt såsom pepparrotens förlofvade land. Man hörde underliga, knappast trodda, men icke förty sanna rykten om den ömhet, hvarmed stadens invånare vårdade sitt skötebarn, pepparroten, vid en viss tidpunkt lyfte upp den ur jorden, så när som på den fasthängande rotspetsen, gnedo den med yllelappar och så åter bäddade ned den, jämn, slät och fri från alla vanprydande skott. Ingen kunde ana, att den lilla staden, representanten för köksträdgårdens ära, snart skulle vinna en vidsträckt ryktbarhet af helt annat slag, tack vare den anspråkslöse, endast genom sin manliga bestämdhet imponerande unge stadsläkaren.

Det dröjde nu icke länge, innan han (1868) till eget bo hemförde sin brud, med hvilken han sedan flere år tillbaka var förlofvad. Det lilla hemmet var ytterst enkelt men väl och hemtrefligt ordnadt. Jag har hört berättas, att då hans mor, en liten spenslig, sjuklig kvinna, vid hvilken han var fäst med de ömmaste band, kom för att se, huru de unga tu hade det, lyfte han henne som ett barn på sina starka armar och bar henne genom våningen. Hon betraktade med glädje och icke utan stolthet all den nya härligheten, detta yttre vittnesbörd om sonens jämförelsevis tidigt vunna ekonomiska oberoende. Men efteråt lär hon med bekymrad uppsyn ha sagt till en väninna: Ja, Ernst har nog allting så fint och rart! Måtte han bara gå i land med det.

Här må i förbigående nämnas, att än i dag, under så ytterst olika förhållanden, en efterföljansvärd enkelhet råder i doktor Westerlunds hem, beläget i det för många tusen välbekanta grämålade tvåvåningshuset vid Kyrkogatan i Enköping. Simplification of life, för att begagna den moderna socialvetenskapens uttryck, är alltid prisvärd. Men den omstrålas af en andlig skönhets dager när man vet att den, såsom här