Färgernas betydelse i djur- och växtvärlden

TEST TE --

RN rr NED RAN -

+ vå NH & å ” få

8 FÄRGERNAS BETYDELSE I DJUR- OCH VÄXTVÄRLDEN.

fiender (såsom snösparfven, ripan och haren måste), samt dels däri, att han lefver af as och därför ej behöfver dölja sig för sitt rof (såsom isbjörnen, den grönländska falken och fjällugglan). — I ökentrakterna upptäcka vi en ännu allmännare öfverensstämmelse mellan djurens och de all- männa omgifningarnas färgtoner. Okendjur, såsom lejon, kameler, vissa antiloper, den egyptiska katten och pampas- katten, hafva sandens, lerans och de nakna klipphällarnas grågula färg. De nordafrikanska och asiatiska öknarnas

allmännaste fåglar — lärkor, vaktlar, nattskärror och orr- lika hönsfåglar — är spräckliga på ett sätt, som gör dem osynliga, då de trycka sig ned mot marken. — I de

varma ländernas evigt gröna skogar finna vi hela fågel- grupper med grönt till grundfärg. Papegojor, de östra tropikernas fruktdufvor, biätare, hjälmfåglar, löftrastar, hvit- ögon och många andra tropiska fåglar hafva så mycket grönt i fjäderdräkten, att de ofta äro mycket svåra att upptäcka bland det täta löfvärket. I de tempererade län- dernas skogar däremot, hvarest bladen affalla om vintern, har det stora fertalet fåglar i synnerhet på ryggsidan samma rostbruna färgtoner som barken, de vissnade bladen, tufvorna och de aflöfvade snåren. Detta förhållande bör skydda dem synnerligen på våren, under hvilken årstid de genom sitt arbete på bonas byggande bli särskilt blott- ställda för sina fienders angrepp. — Djur, som företrädes- vis äro i rörelse på natten, såsom möss, råttor, fladdermöss och mullvadar samt ugglor och nattskärror, hafva mörk- gråa, mörkt gråbruna, brun- och svartspräckliga dräkter, hvilka göra dem osynliga i skymningen. — Talrika, i vattnet lefvande djur, särskilt hafvens blötdjur, utmärka sig genom kroppens glasaktiga genomskinlighet och blifva i följd däraf osynliga, då de befinna sig i sin naturliga

omgifning. Deras hud, muskler, närver och andra organer

äro alldeles färglösa och genomskinliga, under det somliga organer, till exempel magen och lefvern, hafva gul eller brun färg samt därigenom likna kringflytande tångstycken. Andra hafsdjur — till exempel fiskar — äro vackert blåa på ryggen, så att de bli svåra att upptäcka ofvanifrån för de rofgiriga simfåglarna; däremot äro de rent hvita på buken, hvarigenom roffiskarna, som späja efter dem ner- ifrån djupet, svårligen kunna urskilja dem mot vågskummet och de hvita molnen,