Sida 93
Dekorationsmålare och Maskinmästare vid Operan
Roberg utan tvifvel den förnämste konstnären, och lika hemmastadd på landskapets som på arkitekturens område, samt mäktig af en färgglöd och en formsäkerhet som ända till illusion kunde framtrolla verkligheten på scenen. Hans dekorationer till Profeten, Trollflöjten, Robert, Friskytten, Don Juan, m. fl. operor, höra till det vackraste som den svenska dekorationsmålningen har att uppvisa. Han hade, innan han fästades vid den kungliga scenen, i fyra år tillhört dåvarande Mindre Teatern, och hans dekorationer der till Positifhataren. Axel och Valborg, Romeo och Julia, m. fl. stycken hade tidigt på honom fästat konst- och teatervännernas uppmärksamhet. Genom flera utrikes resor utvecklade han ännu mera sina af naturen rika anlag, och de mognaste, de mest lysande bevisen på sin stora talang lämnade han i sina dekorativa arbeten till Profeten, Don Juan och Trollflöjten, dekorationer som länge varit och skola vara en heder för den svenska scenen.
Ännu torde en och annan teatervän från 1852, lika lifligt som jag, minnas den oerhörda sensation som en af hans dekorationer till operan Profeten väckte. Det var nämligen fjerde aktens första dekoration, med den i fonden utspringande stora trappan, som var så illusoriskt målad att man trodde henne vara bygd på scenen och som derför, när hon i scenförändringen till kyrkan med kröningståget, följde med fonden upp i höjden, väckte ett sorl af beundran och häpnad i salon-
Källa: Project Runeberg ·