Sida 112
var floden segelbar på en öfver 160 mil lång sträcka, och resan var så till vida lätt, men de infödda voro som oftast mycket fientliga, så att af faror var det i alla fall tillräckligt. Vid Aruvimis mynning stod ett formligt sjöslag mellan expeditionen och 54 kanoter, som hade 2000 vildar ombord. Bakladdningsgevären segrade som vanligt hastigt och lätt öfver spjuten. Fienden förföljdes upp i landet, och hans by plundrades. Detta slag var af slutningen på ett tolf timmars oafbrutet fäktande. Den 14 febr. utsattes expeditionen för ett ännu farligare angrepp af 63 Bangala-kanoter. En del af vildarna hade gevär, och expeditionens tillvaro hängde på en tråd. Under striden drefvo flottorna långt utför floden. Lyckligtvis afgjorde bakladdningsgevären äf-ven denna gång striden.
Då Stanley såg floden böja sig mot nordväst norr om ekvatorn, därefter rakt mot väster och slutligen åt sydväst, visste han, att det var på Kongo, han seglade. Till minne af upptäckaren, sin döde vän, kallade han den Livingstone. Omkring 45 mil från Atlantens kust upptäckte han »Living-stone-fallen», 33 vattenfall på en sträcka af inemot 30 mil. Efter att hafva kringgått 28 af fallen förde han expeditionen öfver land till Mboma, som han uppnådde i aug. 1877. Han och hans 115 följeslagare liknade då vandrande skelett. »Jag har måst kämpa 45 gånger», sade Stanley sedermera, »men det är katarakterna i Kongofloden, som gjort mitt hår grått » Sina trogna kamrater i alla lidanden förde han med ångbåt söder om Afrika till Sansibar, och först därefter vände han åter till Europa för att hvila ut och samla nya krafter.
Genom denna resa har Stanley sammanbundit de forskningar, som äro utförda i söder af Livingstone, Cameron m. fl., med dem, som äro utförda i norr af du Chaillu, de Brazza, Nachtigal m. fl. samt de äldsta arabiska resenärerna. Hans djärfva tåg berör alla de yttersta punkter, som de största Afrikaresande ha utforskat. Med ett slag har han förenat till en fast väfnad alla dessa spridda trådar, som föregående tiders forskning och tusenåriga ansträngningar ha framdragit.
Under åren 1879—84 utförde Stanley ett jätteverk, grundläggandet af den nära 2 V2 mill. kvkm stora fria
Källa: Project Runeberg ·
