Sida 175
Under hela färden utmed östkusten hade vi den nämnda bergsryggen för ögonen, och det såg ut, som om den höjt sig omedelbart ur hafvet. Vi seglade ej tillräckligt nära den af ett nästan oafbrutet sandref skyddade kusten för att skönja det 1 å 2 mil breda, låga strandbälte, som skiljer den västra branta sidan af öns stora bergmassiv från stranden. Och för våra blickar flöto dé lägre af satserna och utsprången vid bergets fot ihop med de högre delarna till en enda vall.
Tamatave, öns viktigaste handelsplats, ligger på en liten halfö, som ger dess hamn eller rättare dess redd skydd mot nordliga och östliga vindar. Större fartyg, såsom vårt, måste ankra ute i öppna sjön, och både varor och resande fördes i land i smäckra båtar med balanserbom, hvilka med största lätthet klöfvo vågorna och dansade öfver sandref vein. Men någon kaj eller hamnbrygga fanns ej, och farkosterna fastnade därför i sanden ett litet stycke från land samt omsvärmades genast af talrika bärare, som buro både gods och folk i land på sina axlar. På stranden stod en flock oxar, som skulle exporteras. Det var ett förfärligt skrik och oväsen, innan man fick dem ut i vattnet och upp i de båtar och flatbottnade lastpråmar, som skulle forsla dem ut till ångaren, där de togos ombord med hjälp af vindspel. Oxar äro nämligen Madagaskars viktigaste utförselvara.
Staden Tamatave är byggd på den sandiga stranden; dess båda ändar utgöras af infödingarnes kojor, men i midten finnas utmed två gator en samling trähus, i hvilka ämbetsmännen och främlingarne, mest köpmän af olika nationer, bo. I allt har staden omkring 10,000 inv.
I Tamatave måste vi skaffa oss bärare för »uppfärden» till Tananarivo. Sådana stodo också genast att få i tillräckligt antal. Att komma öfverens med dem vållade inga större svårigheter. De bilda ett slags stadsbudskår i stort, ett bärareskrå, hvars medlemmar äro fritagna från soldattjänst: utan dem skulle alla resor på Madagaskar vara omöjliga. Hvarje bärare får på sin lott 20 å 25 kg, och i sådana bördor, afsedda att hängas på stänger, som bäras på axlarne, fördelas nu hela resgodset. Uppdelningen och inslagningen af bördorna kan man lugnt öfverlåta åt bärarne, endast instrument eller apparater, som måste behandlas med särskild varsamhet och sakkännedom, behöfver man själf
Källa: Project Runeberg ·
