Sida 44
och gamla, som nyfiket togo de hvita främlingarna i skärskådande. Krymplingar och blinda kommo krypande ut ur sina skrymslen och räckte fram händerna, och det blef ingen lätt sak att arbeta sig igenom trängseln på byns smala »gator», som egentligen knappt förtjäna namnet gränder, så trånga äro de, där de i slingrande oordning löpa fram kors och tvärs mellan ojämna, gråa lermurar, hvilka utgöra de omgifvande husens och gårdarnes väggar. Husen, om man så får benämna dessa eländiga lerkojor, hafva inga fönster eller gluggar mot gatan, men här och hvar ser man en rektangulär dörröppning.
»Här skola vi stiga in», sade dragomanen. Han talade med en man, som stod utanför dörren och misstänksamt betraktade oss; det var »husägaren». Denne medgaf det slutligen.
Vi kommo in på en liten fyrkantig gård af 3 m bredd och nära 4 m längd, på tre sidor instängd af lermurar af vid pass halfannan manshöjd och i hvars fjärde vägg syntes två dörröppningar, hvilka leda in till hvar sitt litet rum, som får sin belysning endast genom dörren. Rummet eller kyffet till vänster utgör tydligen själfva bostaden; golf vet i dess bakre hälft är 30 cm högre än det framför liggande partiet samt belagdt med en halmmatta, men saknar för öfrigt hvarje spår af möbler. På denna matta ser man i skumrasket där inne röra sig ett antal krälande bylten, i hvilka man där och hvar upptäcker ett gulbrunt ansikte med skimrande tänder och hvitögon. Det ena byltet efter det andra reser sig upp och tager formen af en människa, en kvinna eller ett barn.
»Det är hans hustrur», sade dragomanen, »men han tycker inte om, att ni ser för mycket på dem, ty herrarne äro svartsjuka här i landet. Och så är det nog barn där inne också, inte så få heller.»
Höljda i några smutsiga trasor, kommo de, den ena ungen efter den andra, utsmygande ur kyffet; de äro tydligen yrvakna och häpna öfver den besynnerliga anblicken af hvita främlingar inne på deras gård. Något sådant hade tydligen aldrig händ t förut.
»Hur många hustrur har han?» sporde jag dragomanen. Han frågade fellåhen. »Tre», säger han; »han har
Källa: Project Runeberg ·
