Sida 154
passerade genom Grappler Reach för att taga in ett förråd af is. Två stora hvalar hälsade därunder på oss och sprutade upp vattenpelare högt i luften till sin egen lättnad och vårt nöje.
Vi fortsatte därefter vår färd och ångade försiktigt fram genom en mängd drifis, hvilken glidit ned utför bergssluttningarna från de talrika glaciererna och flyter omkring i stora massor i denna del af kanalen. Vid inloppet till Brassey-kanalen beundrade vi den sällsamma företeelsen af bergskedja efter bergskedja, hvilka på ömse sidor höjde sig 600 till 900 m, den ena bakom den andra.
Fram på eftermiddagen passerade vi inloppet till Trini-dad-kanalen. Solen sken nu klart, massor af silfverglänsande moln sväfvade öfver horisonten, snön glittrade på de aflägs-na kammarna och djupa skuggor hade lägrat sig öfver de stolta bergpartierna i bakgrunden.
Sedan vi passerat genom flera kanaler, kastade vi ankar på höjden af Long Island i en bred bukt med smult vatten. Här kom utroendes till oss en lång barkkanot med två män, tre kvinnor och fyra små barn. Kanoten var likadan i båda ändar; den hade köl, timmer och tvärstycken af trä, öfver hvilka barkskifvor blifvit lagda, hvarpå alltsamman hopbundits med remmar och rep af gräs samt öfverstrukits med lera. I kanotens midt brann en brasa af kvistar och grenar på ett underlag af lera. I dess ena ända sutto två män af vildt utseende med brun hy, långt och rakt svart hår, men inga kläder med undantag af en gammal filt öfver axlarna. På andra sidan om elden sågs en äldre kvinna, hvars sysselsättning var att ständigt ösa båten läns med en gammal kaffepanna och sköta om elden genom påläggande af bränsle, samt två yngre kvinnor, hvardera med ett barn på ryggen och ett annat nedhukadt vid sina fötter. Dessa kvinnor hade liksom männen endast en dålig filt öfver axlarna, och de hade hvar sin paddelåra att sköta. De två yngre kvinnorna voro välväxta och stodo i fulla blomman af sin ungdomliga kraft. Deras breda runda ansikten voro regelbundet bildade, deras tänder bländande hvita och deras ögon stora och blixtrande. De voro verkliga skönheter i sitt slag, och deras leende drag voro behagliga att se på, då de blickade upp till oss genom en krans af långt svart hår
Källa: Project Runeberg ·