Read Runeberg

Om avledningsändelser hos svenska adjektiv

Originalsida 33
Originalsida 33
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 33

Avledningsändelser hos adjektiv

OM AVLEDNINGSÄNDELSER 33

Eljest är -ig ett mångsidigt användbart nybildningsmedel, nämligen:

A. Med huvudbet. »försedd med, behäftad med, full av».

1) I adj. med enkel form, hvilka bildas:

a) Till ämnesnamn, med -ig i särskild bet. »nersmetad, sölad, smutsad» el. »fullskräpad» av något; t. ex. askig (full av-aska), klistrig, mjällig (i håret; detta ganska vanliga adj. saknas i de vanliga ordlistorna), mjölkig, pepprig, punschig, skälig (nerskräpad med skal), smörig, sockrig, spottig, spånig, tvålig, vaxig, äggig; gitmmig (till gummi); apelsinig (nersmetad av apelsinsaft), chokladig, fotoge?iig, karamällig, spenatig, vaselinig, ådekolonjig.

b) Mera sparsamt till andra slags subst., betecknande konkreta flertal, såsom:

«) till personliga subst., t. ex. ett gubbigt, resp. nuckigt, sällskap; till kvasi-personligt ord: spökigt hus.

(i) Till namn på smådjur, t. ex. myrig (full av myror), det är så myggigt (fullt av mygg).

y) Till sakliga konkreta, t. ex. bjäfsig, puffig (besatt med puffar: om en ärm), vassig strand.

c) Till andra slags icke-deverbativa subst., såsom:

a) Till subst. som hava avseende på markens beskaffenhet, t. ex. skarig snö, spårig väg, tjälig mark.

(I) Till namn på sjukdomar, t. ex. frossig, snuvig, katarrig, skavankig (om en människa = »skraltig»).

y) Till andra abstrakta, t. ex. gaskig, ruffig.

d) Till deverbativa subst., formellt lika med de samhöriga verbens stammar (utan att adjektiven hava bet. av aktiva particip). Hithörande adj. äro ish. användbara i neutr. sing., t. ex. ss. predikativ i opersonliga satser. Sådana äro: jäktig, knogig (om syssla, göromål), kr af sig, plockig o. små-plockig, plottrig o. små-plottrig, skojig (i skolungdomens språk, ungef. = »lustig»); slötig melodi (i tidn.); ryckig oro (se Lundeils ordlista).

2) I adj. med sammansatt form, hvilka bildas till subst. som beteckna en självständig del av något helt (ss. kroppsdel, klädesplagg m. m.; jfr -ad i adj. med samma betydelse).

K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. VI. 8. 3

\

Källa: Project Runeberg ·