Sida 69
Bihang.
Slutligen må med några ord beröras ett slags adjektivbildning, som ligger utanför denna avhandlings egentliga ämne, nämligen en sådan som försiggår utan avledningsändelser.
Sekundära adj. av detta slag kunna vara uppkomna:
1) Av subst, som kommit att även användas som predikativt adj.:
Släkt, liktydigt med »besläktad» i uttr. vara släkt (med), vanl. oböjligt, men i lägre hvardagsspråk även med plur. släkta. Den adjektiviska användningen härleder sig väl från fraser med pluralt subjekt, ss. vi (el. han ock jag o. s. v.) äro släkt, där släkt ss. kollektivt subst. blir liktydigt med »släktingar, besläktade»; möjligen också från vara i släkt (med) med ellips av i?
2) Av adverb, som kommit att även användas som attributiva adj., dels väl utgångna från fraser, där adverbet kunnat fattas som predikativt adj., dels beroende på ellips av ett av adverbet bestämt attributivt adj. (t. ex. lagom ss. adj. väl från sådana uttryck som summan är lagom ock med ellips av stor: en lagom stor summa el. dyl.), dels syntaktiskt överförda från andra uttryck med besläktad betydelse (t. ex. ett avsides läge efter avsides liggande el. belägen; utvärtes sjukdom, till utvärtes bruk efter utvärtes sjuk, resp till att bruka utvärtes o. s. v.), dels slutligen uppkomna under invärkan från tyskan (t. ex. fjärran ss. adj. väl efter t. fern; delvis o. s. v. efter t. theilweise o. s. v. ss. adj.).
Bland hithörande adj. finnas:
a) Alldeles oböjliga, ss. fjärran (t. ex. fj. länder, de fj. höjderna); annorlunda, någorlunda, nära (t. ex. n. släkting); avsides, särdeles, utvärtes.
